Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAFFIG raf3ig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[till raffinerad (se RAFFINERA 2 c); jfr RAFF, adj. (sp. 97)]
(vard.) raffinerad (se RAFFINERA 2 c); som visar raffinemang; äv. med bibegrepp av pikanteri, stundom övergående i bet.: djärv. (Hennes) raffiga baddräkt. UNT 1938, nr 126, s. 3. Några raffiga bilder till (artikeln om Paris’ nattklubbar). Fogelström Vakna 121 (1949). SvDamtidn. 1950, nr 7, s. 32 (om flicka).
Avledn.: RAFFIGHET, r. l. f. (vard.)

 

Spalt R 90 band 21, 1956

Webbansvarig