Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
RANKA raŋ3ka2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or, i Finl. äv. -ar ((†) -er (äv. att hänföra till sg. rank) BtFinlH 3: 242 (1549), BtÅboH I. 2: 107 (1625)); l. RANK raŋ4k, sbst.2, r. l. m. l. n.; best. -en l. -et; pl. -ar l. = ((†) -er (se ovan)); i Finl. äv. RÄNKER, förr äv. RÄNKOR, sbst. pl.
1) (numera bl. i Finl.) bogträ, loka; i sht i pl. BtFinlH 3: 242 (1549). 1 grijma(,) 1 paar Räncker. BoupptSthm 22/6 1677. Ränkerna tog han på armen och bjellerkransen och lokan. Runeberg (SVS) 3: 40 (1832). Jag kände med .. (hästarna), då rankorna tryckte mot boghältan. Cedercreutz Blomst. 41 (1919). Smeds Malaxb. 254 (1935). jfr (†): Thet Ranck .. el. Ook; som the Renoxar bära. Broman Glys. 3: 233 (c. 1730). jfr LOK-RANKA.
2) (numera företrädesvis i Norrl. o. Finl.) om rankbåge l. selbåge. Lind (1749). Nya (skjutsar) kommo alltjämt med klingande klockor eller melodiska ”rank” på seldonen. Enström Gråbacka 211 (1929). jfr BÅGA-RANKA. särsk. (†) i utvidgad anv., om liknande båge i annan anv. än på seldon. I forna tider (var) allmänt bruk att hafva öfver liket på Båren den så nämda kransen eller Ranket, hvaröfver Bårklädet låg. Broman HelsB 92 (1730).
(1) -DYNA, r. l. f. (numera bl. i Finl.) läderdyna under bogtränas övre del. Ahlman (1872). —
(1) -GJORD. (rank- 1670 osv. ranke- 1549) (numera bl. i Finl.) jfr gjord 1. BtFinlH 3: 242 (1549). —
(1) -REM. (ranke-) (numera bl. i Finl.) rem varmed bogträna fästas (upptill l. nedtill). SthmStadsord. 1: 114 (1654).
B (†): RANKE-GJORD, -REM, se A.
Spalt R 262 band 21, 1956