Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RASIBUS (ràsibuss Dalin; -býss Ekbohrn (1904)), adv.
Etymologi
[av fr. rasibus, eg.: jämnt av, skämtsam bildning (med lat. dat.- l. abl.-pl.-ändelse) till ras, rakad, av lat. rasus, till radere (se RADERA, v.1)]
(†)
1) jämnt l. alldeles av (så att ingenting är kvar); helt o. hållet, alldeles, totalt. Gouverneuren lät skära näsan rasibus af flickan. Agrell Maroco 1: 468 (1791, 1796). Den stora Berlinska (teatern), som rasibus uppbrann med allt sitt innehåll. Atterbom Minn. 597 (1819). Rasibus slut? Wijkander OSam 71 (1875). Schulthess (1885).
2) tätt förbi. Andersson (1845). Ekbohrn (1904).
3) med ens. Andersson (1845). WoJ (1891). Cannelin (1921).

 

Spalt R 349 band 21, 1956

Webbansvarig