Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RASKIER ras4kier, förr äv. RAITSER l. RÄTSER, sbst. pl.
Ordformer
(raitser (raitz-) 1687—1889. raskier (rasc-) 1635 osv. rätzer 1635)
Etymologi
[jfr t. rai(t)ze, pl. rai(t)zen, o. ratzen, ra(a)zen, pl., eng. rascians, pl., serb. raščanni, magyariska rács, mlat. rascienses, pl.; jfr äv. serb. raški, adj., som har avseende på raskierna l. deras område o. d.; till RAS (fbulg. Rasŭ, Rasa, gr. Ῥάση, Ῥάσον), medeltida borg o. ort i Raška i närheten av det nutida Novi Pazar, o. RAŠKA (serb. Raška, mlat. Rascia), område i Serbien]
äldre benämning på de serber som voro bosatta i Raška (som utgjorde kärnområdet i det medeltida Serbien); äv. allmännare, ss. äldre benämning på flera serbiska stammar (med grekisk-ortodox trosbekännelse) i nuvarande nordöstra Jugoslavien jämte angränsande områden av Ungern o. Rumänien. The Rascier eller Rätzer, som boo widh Elfwarna Donaw och Teiser .., blefwe ledse widh thet Turkiske Ooket. Schroderus Os. III. 2: 341 (1635; lat. orig.: Rasci). OSPT 1687, nr 45, s. 2 (i Požega). Raskiernas (medeltida) rike, hvilket sedermera delades i Serbien och Bosnien. 2NF 12: 421 (1909).

 

Spalt R 364 band 21, 1956

Webbansvarig