Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RATIHABERA rat1ihabe4ra l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RATIHABITION.
Etymologi
[jfr t. ratihabieren, eng. ratihabit; av mlat. ratihabere (möjl. närmast utgående från det i senlat. anträffade verbalsubstantivet ratihabitio; se RATIHABITION), av lat. ratus, bestämd, giltig (se RATE, sbst.2), o. habere, ha, hålla (jfr HABIL samt HAVA); jfr lat. ratum habere, bekräfta, godkänna]
2) jur. i efterhand godkänna (ngt som utan dylikt godkännande icke är rättsligt giltigt, t. ex. utfästelse gjord av person utan fullmakt). Björling CivR 186 (1908). Försäljning af egendom, tillhörig en frånvarande, som icke lämnat säljaren fullmakt, kommer att gälla, när den frånvarande ratihaberar .. försäljningen. 2NF (1915).

 

Spalt R 403 band 21, 1956

Webbansvarig