Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RE re4, n.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. o. it. re; eg. första stavelsen i lat. resonare, vilket ord inledde andra halvversen i den mlat. hymn som ligger till grund för tonbenämningarna vid solmisationen (se vidare under FA)]
mus. förr vid solmisation (liksom fortfarande i romanska länder) använd, i våra dagar icke sällan vid undervisning l. övning i sång (enl. den s. k. solfametoden) brukad benämning på tonen d; i sistnämnda fall därjämte, liksom äv. understundom tidigare, om andra tonen i vilken (sjungen) durskala som helst. IErici Colerus 1: 387 (c. 1645). Beyer Sång. 48 (1887).

 

Spalt R 423 band 21, 1956

Webbansvarig