Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REBUS re4bus, i bet. I sbst. pl.; i bet. II r. l. m. (SvTyHlex. (1851) osv.) ((†) n. Weste (1807), Björkman (1889)), best. -en, pl. -ar (Sundén (1888) osv.), äv. (numera föga br.) = (SvMerc. 1763, s. 9, NordT 1928, s. 190).
Etymologi
[i bet. I av lat. rebus, (av l. med) saker, ting, ablativ pl. av res, sak, ting (jfr REAL, adj.2); i bet. II liksom t. o. eng. rebus, fr. rébus (ä. fr. rébus de Picardie), ytterst av lat. rebus (se ovan) i uttr. de rebus quæ geruntur, om de saker som hända, eg. om satiriska, på lokala händelser alluderande teckningar som gjordes vid karnevalstiden i Picardie]
I. (†) pl.: saker, ting, föremål. Kling Spect. U 2 a (1735). PWieselgren (1847) i Wieselgren 21. Ett .. sybord, der unga frun riktigt kan ha sina små rebus i fullständig ordning. Naumann GranskKr. 1: 227 (1872). LoW (1889). — särsk. eufemistiskt, om en hingsts könsorgan. När en Hingst bekommer skada på sina Rebus, af et orent Stod. HushBibl. 1755, s. 302.
II. (bild- l. tecken)gåta vars lösning (ett ordspråk, en mening o. d.) ges ur betydelsen o. den inbördes ställningen av vissa bilder l. figurer, ofta kombinerade med bokstäver l. siffror l. andra tecken; bildgåta; förr äv. allmännare: (versifierad) gåta. Lösa en rebus, se LÖSA 15. Levande rebus, framställd (mer l. mindre dramatiskt) av agerande personer. SvMerc. 1763, s. 9. LBÄ 4: 17 (1797). Några psalmer och rebus undantagna, skref .. (skribenten ”Durencran”) ifrån den stunden nästan ingenting vidare. Leopold 5: 394 (1797). Det roade honom alltid i hög grad att uttyda rebus i tidningar. NordT 1928, s. 190. — särsk. mer l. mindre bildl.; särsk. om ngt svårförståeligt l. svårfattligt o. d. Strand Tidsfördr. 2: 91 (1763). Hela hans personlighet var en af likt och olikt sammansatt rebus, hvilken ingen vesterländing förmådde lösa. Heidenstam End. 35 (1889). Nu talar du i rebusar. Blomberg Bab. 79 (1928).
Ssgr (till II): REBUS-ALMANACK. [jfr t. rebusalmanach] (†) = -kalender. Sphinx. Rebus- och gåt-almanach för MDCCCXLVII. (1846; boktitel). —
-ARTAD, p. adj. Nordensvan SvK 49 (1891). —
-BOK. (i sht förr) innehållande rebusar. Linnström SvBoklex. 2: 276 (cit. fr. 1858). —
-KALENDER. (†) (årligen utkommande) publikation innehållande en samling rebusar; jfr -bok. Rebus-kalender för År 1861. (1860; boktitel). RebKal1870 (1869; i titeln). —
-LÖSARE. jfr lösare 2. —
-LÖSNING. jfr lösning, sbst.2 7. SAOL (1900). —
-SKRIFT. (tillf.) särsk. bildl., om symboliska l. allegoriska figurer o. d. på en målning o. d. NSvTidskr. 1890, s. 311. —
-STIL. särsk. bildl., om svårtillgänglig litterär stil. 2NF 32: 1071 (1921). —
-TYDNING. jfr -lösning. NordT 1892, s. 59 (bildl.).

 

Spalt R 468 band 21, 1956

Webbansvarig