Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RECESS resäs4, r. l. m. (G1R 1: 261 (1524) osv.) ((†) n. G1R 2: 172 (1525)); best. -en; pl. -er (SynodA 2: 46 (1586) osv.) ((†) -ar RA II. 2: 51 (1617)).
Ordformer
(reces 1561—1716. recess (-sz) 1524 osv. recesserns, sg. best. gen. 1527)
Etymologi
[fsv. reces(s), m. o. n.; jfr d. reces, r., t. rezess, m., eng. recess, fr. recès, recez, m.; av lat. recessus, tillbakagång, återtåg, avlägsnande, avsides belägen plats, fördjupning, i mlat. äv.: förlikning, överenskommelse, vbalsbst. till recedere (se RECEDERA)]
1) (†) avsides belägen plats. Schroderus Dict. 132 (c. 1635).
2) [efter motsv. anv. i eng.] (i fackspr.) om inskärning l. nisch i en mur l. vägg l. i ett vattentätt skott l. på ett fartygsdäck o. d. Slussens inre ytor utgöras under vattenytan af beton, men alla hörnstenar i recesser, portkamrar (osv.) .. äro af granit. TT 1896, Byggn. s. 84. Stundom anbringas avsatser, så kallade recesser, i de vattentäta skotten. Nilsson Skeppsb. 128 (1932). TT 1943, Skeppsb. s. 57.
3) [eg. om (urkund innehållande) det beslut som fattats av förhandlande parter, innan de skilts åt; jfr den etymologiska avdelningen under AVSKED II] (om ä. förh.) överenskommelse l. beslut som fattats av förhandlande parter (t. ex. två stater); ofta konkret, om urkund l. dokument l. protokoll innehållande sådan överenskommelse; fördrag, traktat, avtal, uppgörelse. Stiernman Riksd. 31 (1524). Calmare Reces, oprättat åhr 1483. Dijkman Obs. A 6 a (1686). Annars borde mantalspenningarne betalas från medium Martii til den 1 Maj, i anledning af den år 1662 i Malmö uprättade recess. Osbeck Lah. 293 (1796). KyrkohÅ 1937, s. 230. — jfr BI-, EXEKUTIONS-, NEBEN-RECESS. — särsk.
a) om (urkund l. dokument innehållande) beslut som fattats vid en riksdag l. herredag; äv. om lag l. förordning l. stadga l. påbud o. d. som utfärdats av konungen (efter förhandlingar med riksrådet o. d.). OPetri Tb. 181 (1527). Vesterars recess. RA I. 1: 138 (1529). Thet Fierde Riksens Collegium är Riksens Cantzlie. .. Uti thetta Collegio författas och upsättas alla Stadgar, Ordningar och Recesser, som angå Riket i gemen. RF 1772, § 21. Brilioth SvKyrkKunsk. 9 (1933).
b) (tillf.) om konungaförsäkran. SvKyrkH 2: 467 (1941).
c) (†) i uttr. adliga recesser, om adelsprivilegier. 2RARP 4: 209 (1726).
d) (†) i allmännare anv., om (dokument innehållande en uppgörelse om) förlikning. Biurman Brefst. 46 (1729). Dalin (1855).
4) (numera knappast br.) handel. återstående l. resterande skuld, skuldrest. Gynther ConvHlex. (1848). Jungberg (1873). Cannelin (1921).
Ssgr: A: (3 a) RECESS-BOK; pl. -böcker. (recess- 1679. recesse- 1723) (†) innehållande recesser. BoupptSthm 10/12 1679, s. 1545 b. BoupptToftnäs 1723. —
(2) -BORRNING. vapentekn. om sådan borrning av en gevärspipa att det strax innanför mynningen uppstår en utvidgning i pipan; äv. konkret, om utvidgningen. Alm VapnH 203 (1927).
B (†): RECESSE-BOK, se A.

 

Spalt R 480 band 21, 1956

Webbansvarig