Publicerad 1956   Lämna synpunkter
REGAL rega4l, sbst.2, r. l. m. (Täubel Boktr. 1: 147 (1823: formregal) osv.) ((†) n. Heinrich (1814, 1828)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr (ä.) d. regal(e); av t. regal, ställning l. skåp med fack l. hyllor, bokhylla, regal, linjal, möjl. bildat till mlat. riga, rad, linje, l. it. riga, rad, linje, linjal (jfr i så fall med avs. på bildningssättet PENNAL, RASTRAL), av fht. rīga, rad, linje, till stammen i fht. rīhan (se REDGARN). — Jfr REGALLÅDA, REOL, sbst.2]
1) (numera mindre br.) bokhylla; äv. om hylla o. d. för förvaring av dokument o. d. Ekbohrn (1868). (Väntrummet i finansministeriet i Berlin) är prydt med gipsbyster af förra finansministrar, hvilka stå på en regal. SDS 1901, nr 128, s. 1. Han ställer en stege mot en av regalerna (i bokhandeln). Fogelström Vakna 21 (1949).
2) boktr. pulpet- l. skåpliknande (med hyllor försett) ställ för placering l. förvaring av sättkaster l. för förvaring av sättbräden o. d. ASScF VIII. 2: 230 (1768). Vid sättningen står ”sättaren” framför den pulpetliknande ”regalen”, varpå kasten vilar i lutande ställning. Oldenburg Bok 70 (1923). Regaler .. (användas äv.) t. ex. inom offsettryckerier för förvaring av tryckplåtar, i kopieringsavdelningar för ”montage” etc. GrafUppslB (1951). jfr FORM-, KAST-, STIL-, SÄTT-, SÄTTERI-REGAL.
Ssgr (till 2; boktr.): REGAL-MODELL. jfr modell 1 c. HantvB I. 5: 492 (1937). —
-SLAG. slag l. sort av regal. 2NF 22: 1191 (1915).

 

Spalt R 709 band 21, 1956

Webbansvarig