| Publicerad 1956 | Lämna synpunkter |
REGASCH regaʃ4 l. rega4ʃ, r.; best. -en; pl. -er.
(föga br.) spelt.
1) utrop l. uttalande varmed spelare i regasch (i bet. 2), då han har kort av visst poängvärde på handen, tillkännager att övriga spelare icke längre få fritt köpa kort ur talongen o. att syn skall ske (dvs. att spelarna skola visa sina kort); handlingen att avge ett sådant tillkännagivande (o. poäng som erhålles därför). SmåSpelb. 13: 9, 11 (1921).
2) pokerliknande kortspel för två l. tre personer varvid det gäller att gm köp ur talongen skaffa sig sådana kort på handen att man kan säga regasch (i bet. 1). Regasch är ett nyuppfunnet svenskt köpspel, hämtat från pokern. SmåSpelb. 13: 3 (1921).
Spalt R 720 band 21, 1956