| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REGRESSION re1gräʃω4n l. reg1-, l. -eʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
återgång; tillbakagång.
1) geol. om havets tillbakagång vid landhöjning; (strandlinjens förskjutning vid) landhöjning. Ramsay GeolGr. 245 (1909). Vid nedisning .. bindes vatten i landisarna, vilket förorsakar regression. 3NF 19: 548 (1933). Hadding Geol. 24 (1954).
2) (i sht i fackspr.) om skeende l. förlopp som innebär ett återgående l. tillbakagående till ngt tidigare l. ursprungligare l. mera primärt o. dyl. l. som innebär en försämring l. minskning o. d.: återgång l. tillbakagång; särsk. (psykol.) om återgång till barnsligt (föreställnings- o.) beteendesätt; jfr REGRESS 1. På bättringsvägen (får) det ej .. gifvas någon hvila, mycket mindre någon regression. PUKernell (1823) hos Silfverstolpe Mem. 3: 243. Fallet Hans, vars utveckling följes från treårsåldern med .. mindervärdighetskomplex .. regressioner och äktenskapliga problem fram till trettioårsåldern. PedT 1942, s. 63. särsk.
a) med. (sjuklig) förändring hos celler l. vävnad l. organ o. d., ledande till minskad funktion(sduglighet); åter- l. tillbakabildning. BonnierKL (1926). Wernstedt (1935).
b) [efter motsv. anv. i eng.] statist. om förhållandet att värden i ett statistiskt material närma sig (visa återgång) till ett visst (för ett allmännare material gällande) medeltal; äv. allmännare, om förhållandet att värden i ett statistiskt material närma sig l. förskjuta sig mot ett visst medeltal l. att ett värde närmar sig mediet i sin statistiska serie mera än ett annat värde, med vilket jämförelse sker, närmar sig mediet i sin serie; äv. konkretare: regressionslinje. StatsvT 1910, Extrah. 1: 80 (allmännare). Galton .. har undersökt afkomman från ytterligt gående exemplar. På hvarje sådant urval, för hvarje selektion, följer alltid en regression, d. v. s. ett närmande till medeltalet, desto större, ju ytterligare selektionen gjordes. Almquist Ärftl. 30 (1912). Wicksell ElemStatistTeori 83 (1920; allmännare). PedT 1950, s. 206 (om regressionslinje).
3) (†) = REGRESS 2. (Han begärde att han) wed sijn åtherkompst måtte hafwa frij regression till sijn profession. ConsAcAboP 4: 481 (1679).
(2 b) -BERÄKNING. statist. beräkning som leder till uppställning av regressionsekvation. PedT 1951, s. 44. —
(2 b) -EKVATION. [jfr eng. equation of regression, regression equation] statist. i fråga om statistiska variabler som stå i korrelationsförhållande till varandra: ekvation som anger hur den beroende variabelns medelvärde varierar med olika värden på den oberoende variabeln (o. som grafiskt representeras av en rät linje); jfr -linje. PedT 1950, s. 200. —
(1) -HORISONT. (mera tillf.) geol. horisont (se d. o. 3 slutet) som vittnar om en tidigare regression. Fennia 53: 203 (1930). —
(2 b) -KOEFFICIENT. [jfr eng. coefficient of regression, regression coefficient] statist. koefficient i regressionsekvation, angivande det samband som råder mellan den oberoende variabelns värde o. den beroende variabelns medelvärde. StatsvT 1910, Extrah. 1: 80. —
(2 b) -KURVA, r. l. f. [jfr eng. regression curve] statist. krökt regressionslinje. Wicksell ElemStatistTeori 77 (1920). —
-LAG, r. l. f. l. m.
1) [efter fr. loi de régression] (numera föga br.) psykol. till 2: (av den franske psykologen T. Ribot 1881 uppställd) lag för glömmandet, innebärande att man först glömmer sådant som man lärt l. inhämtat under senare levnadsår o. som är av mera abstrakt natur (medan man omvänt längst behåller i minnet sådant som man lärt vid unga år o. som är av mera konkret natur). Ribot MinnSjukd. 126 (1890). 2NF (1915).
2) [efter eng. law of regression] (inom ärftlighetsstatistiken) till 2 b: av den engelske naturforskaren F. Galton († 1911) uppställd lag innebärande att avkomma efter föräldrar som avvika från genomsnittstypen avviker mindre än föräldrarna (o. mera närmar sig genomsnittstypen). Almquist Ärftl. 30 (1912). —
(2 b) -LINJE. [jfr eng. regression line] statist. i fråga om statistiska variabler som stå i korrelationsförhållande till varandra: linje som grafiskt anger hur den beroende variabelns medelvärde varierar med olika värden på den oberoende variabeln; jfr -kurva. StatsvT 1910, Extrah. 1: 80. —
(2 b) -MEDIUM. statist. i fråga om statistiska variabler som stå i korrelationsförhållande till varandra: tal som anger den beroende variabelns medelvärde för ett visst värde på den oberoende variabeln o. som i en ruttabell för undersökning av korrelation (korrelationstabell) utgör medelvärdet av de värden som stå antecknade i en vågrät rad resp. i en kolumn. Essen-Möller KompStatistMed. 70 (1920). —
Spalt R 866 band 21, 1957