| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REKOGNOSERA re1koŋnose4ra l. rek1-, äv. -ogn-, l. -nω-, l. 01040, i Sveal. äv. -e3ra2, l. REKOGNOSCERA -se4ra, stundom -ʃe4ra osv. (recognosce´ra Weste; rekåggnåschèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.); jfr REKOGNOSÖR.
1) (†) erkänna (ngt); bekräfta (ngt). Hvilka .. vällgierninger iagh medh all troplichtig tienstvilligheet .. öffverbödigh ähr att recognoscera. OxBr. 12: 608 (1639). AOxenstierna 1: 585 (1643).
2) granska (ngt), undersöka (ngt), utforska (ngt); ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare; numera vanl. o. sannol. äv. förr ofta uppfattat ss. utvidgad l. bildl. anv. av a l. b. Vij villje allenast förnimma och recognoscera, aff hvad skiäl som I haffva inhiberat executionen. RP 8: 730 (1641). Konungen lät rekognoscera flere klockarens uppgifter, som funnos precis slå in. Ekman Dagb. 203 (1790). Har jag ej sökt? har jag ej galopperat / från hus till hus och allt rekognoscerat! Sturzen-Becker 4: 230 (1862). En .. i detalj gående pollenanalytisk rekognoscering av Skåne. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 102. (Producenten) rekognoscerar .. i en del fall köparläget genom marknadsundersökningar. Form 1948, s. 103. — särsk.
a) i sht mil. undersöka l. utforska l. noggrant iakttaga en fientlig truppstyrkas o. d. ställningar l. rörelser o. dyl. l. (o. i fackspr. numera endast) den terräng l. de farvatten o. d. som avses att utnyttjas vid militära operationer o. d. (det senare i syfte att vinna noggrannare kännedom om den resp. dem än vad kartor o. d. kunna ge); ofta tr., med avs. på terräng l. väg(ar) l. farvatten o. d.: utspana, utforska, undersöka; äv. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. Frågades om boijorten var färdigh, som skulle gå åth de cousterne at recognoscera. RP 11: 416 (1646). Den rekognoserande officern. TjReglArm. 1867, 4: 50. Torpedbåtarna sändes i förväg att rekognoscera, ifall fientliga torpedbåtar lågo och lurade bakom uddarna. VFl. 1938, s. 200. Vid militära rekognosceringar och övningar upprättade kartutkast. SFS 1938, s. 1726. — särsk.
α) (†) mil. i uttr. rekognosera starkt, utföra rekognosering med en större truppstyrka under strid med en fiende vars ställningar o. d. rekognoseras; äv. i uttr. stark l. våldsam rekognosering. (Sedan den 10 oktober) befinna sig Kejserlige Tropparne i Gallicien .. och patrouillera flitigt vid Niester-strömen, jämte det de starkt recognoscera. GT 1787, nr 139, s. 1. Efter dessa ömsesidiga förberedelser togo fiendtligheterne sin början den 17 genom en stark recognoscering. KrigVAH 1817, s. 130. Nordensvan Mainfältt. 45 (1894: våldsam).
β) (†) mil. i uttr. rekognosera om ngt l. ngn, gm rekognosering skaffa upplysningar om ngn l. ngt. Skepzleutnanten, som war uthsändt att recognoscera om (fartyget) Schepter. HTSkån. 1: 207 (1658). Bolinus Dagb. 75 (1678).
γ) (numera knappast br.) mil. med personobj.: rekognosera l. undersöka (ngns) ställning l. läge l. rörelser l. identitet o. d. Isogæus Segersk. 539 (c. 1700). Innan yttersta bryggan nedsläppes, skickar .. (vaktbefälhavaren) en Under-Officerare med 2 man at recognoscera den som skal insläppas. PH 5: 3133 (1751). Kavalleriförpatrullens ändamål är .. att, sedan fienden påträffats och uppehåller marschen, rekognosera honom i flank och rygg, genom att genast utsända spejare. KrigVAT 1895, s. 510.
b) i allmännare anv.: undersöka l. utforska ett terrängavsnitt l. ett farvatten o. d. med hänsyn till läge l. framkomlighet o. d.; äv. tr., med avs. på väg o. d.: undersöka, äv. övergående i bet.: försöka finna; äv. bildl. JernkA 1838, s. 105. (Man bör icke) kasta vårt lands officiella rättstavning in på nya vägar, förrän dessa blivit rekognoscerade av enskilda skriftställare. Tegnér SvRättstavn. 31 (1887). (Han) började vandra uppåt dalen med afsikt att rekognoscera väg för hästarna. Skottsberg Båtf. 48 (1909). Andersson KinPingv. 258 (1933). — jfr IS-, TERRÄNG-REKOGNOSERING. — särsk. i uttr. rekognosera terrängen, undersöka l. utforska terrängen; äv. bildl.: sondera terrängen, undersöka hur ngt ligger till l. hur ”landet ligger”. Björkman (1889). Östergren (1935).
c) (i fackspr.) vid fält- l. planmätning l. gm uppgörande av kartor undersöka (terrängen l. terrängföremåls läge i horisontalplanet); utföra fältmätning av (ett område o. d.); särsk. ss. vbalsbst. -ing, äv. konkret, om teckning l. skiss av terräng(avsnitt) o. d. FoU 25: 118 (c. 1786). Från Gimo medförde vi en hop rekognoseringar, som borde uppritas med tusch. HLilljebjörn Hågk. 2: 133 (1867). Kartverkets (uppgifter) .. grunda sig på rekognosering. Johansson Noraskog 2: 5 (1881). 2SvUppslB (1952). — jfr ÖGONMÅTTS-REKOGNOSERING.
d) (förr) mil. ss. vbalsbst. -ing, konkret, benämning på militärt förband med uppgift att utföra rekognoseringar, fältmätningar o. d.; särsk. i uttr. Finska rekognoseringen, om rekognoseringsbrigaden. Kongl. Finska Recognosceringen som har för ändamål at medelst recognoscerande lära känna landet i militairiskt afseende. FoU 25: 118 (c. 1786). FinBiogrHb. 1162 (1899; om förh. 1779).
e) geol. undersöka l. genomsöka (ett område o. d.) i syfte att bestämma bärgarterna l. att finna malm o. d.; särsk. ss. vbalsbst. -ing, särsk. konkretare. Under rekognosceringarne hafva betydande samlingar af malmer och andra mineral samt bergarter åstadkommits. JernkA 1881, s. 39.
C: REKOGNOSERINGS-ARBETE~020. särsk. (i fackspr.) till 2 c; särsk. konkretare. BtRStP 1823, I. 1: 45. —
-BALLONG. (numera knappast br.) luftballong varifrån rekognosering utföres. KrigVAT 1855, s. 510. IllMilRevy 1900, s. 368. —
(jfr 2 d) -BRIGAD(EN). (förr) benämning på en på 1770-talet i Finland upprättad brigad l. kår för rekognosering, fältmätningar o. d. (upplöst 1805). KrigsmSH 1798, 1: 68. 2NF (1915). —
-FARTYG ~02 l. ~20. (mindre) fartyg som utför rekognosering(ar). KrigVAT 1846, s. 65. SvFl. 1941, s. 76. —
-FLYGNING. särsk. till 2 b; särsk. meteor. flygning som (tidvis) utföres regelbundet på viss höjd o. rutt för att öka antalet till grund för väderlekskartor liggande meteorologiska observationer. Ymer 1934, s. 28. 2SvUppslB (1952). —
-FÄRD. [jfr t. rekognoszierungsfahrt] särsk. till 2 b; jfr färd 1. Nordensvan Takt. 6 (1884). Hasslöf SvVästkustf. 18 (1949). —
(2 c) -INSTRUMENT. (†) redskap för rekognosering. KrigVAH 1837, s. 262. SamlFörfArméen 5: 605 (1867; efter handl. fr. 1864). —
-KARTA, r. l. f. (numera föga br.) karta upprättad vid rekognosering; särsk. till 2 c. AdP 1789, s. 110. Ymer 1935, s. 6. —
-KEDJA, r. l. f. (†) kedja av personer som utförde rekognosering. KrigVAT 1836, s. 87. KrigVAH 1883, s. 98. —
(2 c) -KONST. (†) jfr konst 3 e. KrigsmSH 1798, 1: 50. Färdighet i recognoseringskonst och kartritning. KrigVAH 1832, s. 62. —
-KÅR.
1) mil. till 2 a: kår (se kår, sbst.3 2 b) som utför rekognosering(ar). En turkisk rekognoscerings-corps af 3—4000 man. KrigVAT 1854, s. 381.
(2 d) -MAN, m. (om ä. förh.) vid rekognoseringsbrigaden tjänstgörande person. 2NF 22: 1307 (1915). —
-ORGAN. om truppstyrka l. personal o. d. som utför l. användes vid rekognosering(ar). ArtillRegl. 1940, 2: 14. —
-PATRULL. patrull som utför rekognosering(ar). Fersen HistSkr. 1: 94 (c. 1790). TrängRegl. 1940, s. 310. —
-PERSONAL. särsk. till 2 c, om personal som utför l. avdelats för att utföra rekognosering(ar). KrigVAH 1840, s. 218. —
(2 c) -STAT. (†) benämning på organisation med uppgift att före taga fältmätningar o. d. KrigsmSH 1797, s. 107. Därs. 1798, 1: 68. —
-TJÄNST. sådan tjänst som utföres av rekognoseringsavdelning o. d. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 76 (1879). —
(2 d) -VÄRK, n. (†) i sg. best. l. i uttr. Finska rekognoseringsvärket, om rekognoseringsbrigaden. Finska rekognoseringsVerkets Kartor. KrigVAH 1807, s. 9. Därs. 1832, s. 55. —
1) person som utför rekognosering(ar), rekognosör. Zansibariterna .. voro våra recognoscerare, furagerare och proviantmästare. Dahlgren Stanley 1: 90 (1890).
2) rekognoseringsfartyg. Til Regognoscerare nyttjas lätt bevärda och mäst beseglade Fartyg. SjöreglÖrlFl. 1785, § 652.
Spalt R 901 band 21, 1957