Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REMIS remi4s, sbst.2, r. l. f. (VDAkt. 1651, nr 89, osv.) ((†) n. Cavallin Herdam. 2: 244 (i handl. fr. 1688; i bet. 5)); best. -en; pl. -er; äv. REMISE remi4s l. med mer l. mindre fr. uttal, sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. (i bet. 3) REMISS, sbst.2, r. l. f. l. m.; pl. -er.
2) fäkt. återförande av vapenspetsen i linjen under kvarblivande i utfallsställning (särsk. efter en ofullständig parad l. vid sammansatt ripost av motståndaren); ofta: enkelt omedelbart anfall företaget efter ett föregående anfall utan återtagande av armen i gardställning, upprepad stöt, efterstöt (se d. o. b). SAOB E 244 (1919). Hellsten Florettf. 110 (1922). NFSportlex. 3: 548 (1940).
4) (i fackspr.) naturligt l. konstgjort skydd för jaktvilt (t. ex. för rapphöns, fasaner), bestående av busksnår l. rishög l. uppfört av ris o. vass o. d. (ofta i förening med fodringsplats); äv. om stall l. skjul (i fria marken l. i djurpark o. d.) där djur(en) kunna söka skydd (o. erhålla foder). Ström Skogsh. 22 (1830; om tyskd förh.). Ekbohrn (1868). I två remiser på samma fält höllo två (rapphöns)-kullar till. Rosenberg Uvberg. 166 (1937).
5) (†) remiss (se REMISS, sbst.3 3 b α). Edert underdåniga swar uppå wårt nådige remijs för .. (N. N.) wid desz gjorde ansökning om Torps pastorat. Cavallin Herdam. 2: 244 (i handl. fr. 1688).
Spalt R 1034 band 22, 1957