Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RENKLO re4nklω l. rä4n- l. rän4– l. räŋ4-, l. 3~2, r., ngn gg n.; best. -n, ss. n. -t; pl. renklor re4nklωr osv., l. räŋ3klωr2 l. -or2; l. REINE CLAUDE ränklå4d l. 1~4, l. rä4nklod l. rän4– l. räŋ4-, l. rä4n~ klå1d osv., r., ngn gg n. (Hagdahl Kok. 831 (1879)); best. clauden, ss. n. claudet; pl. clauder. Anm. Stundom användas mer l. mindre korrekta fr. pl.-former av ordet, t. ex. reine-claudes Cöster Daumont 2: 289 (1835); reinesClaude Hagdahl Kok. 831 (1879); reines-claudes Swahn Windelcr. 147 (1916).
namn på viss plommonsort (med i allm. knappt medelstora, rundade, söta aromatiska frukter med grön l. gulgrön l. rödanlupen färg o. fast fruktkött); företrädesvis använt ss. ett egennamn l. (i sg. l. pl.) koll., mera sällan ss. ett rent appellativum i individuell anv. (om enskilt plommon). Trolle-Bonde Hesselby 183 (i handl. fr. 1770). Ett syltadt reine Claude. Hagdahl Kok. 831 (1879). Syltade ränklor. HemKokb. 346 (1903).
B: RENKLORS-TRÄD, se A.
Spalt R 1145 band 22, 1957