Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
REPUDIERA, v. -ade.
(†) avvisa (ngn l. ngt); förskjuta (ngn); särsk. om äkta make: förskjuta (se d. o. IV 3 a) l. skilja sig från (sin hustru). Gustaf II Adolf 533 (1629). Schroderus Albert. 2: 284 (1638; med avs. på hustru). Emedhan echtenskapet är gott allom och en therföre icke må repudieras, kan Johan[nes] Olai studera vid universitet. Hall KultInt. 133 (i handl. fr. 1645). Swedberg Schibb. 295 (1716). Ekbohrn (1868). jfr: Repudiera .. (dvs.) förkasta, afslå; skiljas, upplösa äktenskapet. Ekbohrn (1904).
Spalt R 1265 band 22, 1957