Publicerad 1957   Lämna synpunkter
RESCISSION (numera bl. ss. förled i ssg RESCISSIONS- re1siʃω2ns~ l. res1-), r. l. f.
Etymologi
[jfr d. rescission, t. reszission, eng. rescission (alla i bet. 2), fr. rescision (i bet. 1 o. 2); av lat. rescissio (gen. -ōnis), upphävande, vbalsbst. till rescindere (se RESCINDERA)]
1) (†) med. i fråga om operation: bortskärande, bortskärning. TLäk. 1833, s. 149.
2) upphävande, ogiltigförklarande; anträffat bl. i ssgn RESCISSIONS-TRAKTAT. —
Ssg (till 2): RESCISSIONS-TRAKTAT. [jfr d. rescissionstraktat] traktat varigm en tidigare traktat upphäves; nästan bl. (hist.) om den traktat som avslöts 1653 mellan Danmark o. Nederländerna o. varigm redemptionstraktaten av år 1649 delvis upphävdes. NF 18: 660 (1894).

 

Spalt R 1366 band 22, 1957

Webbansvarig