| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RESERVATION res1ærvaʃω4n l. re1-, l. -är- l. -er-, l. resær1-, äv. -atʃ- (resärrvatschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
1) motsv. RESERVERA 2: förhållandet l. handlingen att reservera ngt för ngn l. för ngt visst ändamål o. d. — särsk.
a) (numera mindre br.) reservering av ett område o. d. för ett visst ändamål; särsk. konkret: reservat (se d. o. 5). Reservationer för offentliga institutioner, parker osv. TT 1927, Allm. s. 82. SvD(A) 1930, nr 6, s. 8. — särsk.
α) [efter motsv. anv. i (amerik.) eng.] = RESERVAT 5 a. PedT 1893, s. 174. South Dakota, där Sioux-folket har en vidsträckt reservation. Zilliacus Indiankr. 1 (1898). Lagercrantz SkandStorvOstafr. 31 (1930). IllSvOrdb. (1955).
β) = RESERVAT 5 b. SkogsvT 1904, s. 294. Det har flera gånger varit på tal att skaffa åtminstone kronhjorten en fristad i någon större reservation i södra eller mellersta Sverige. Petre HbJäg. 54 (1931).
b) (i fackspr.) motsv. RESERVERA 2 b: reservering av pänningmedel; vanl. konkretare, om reserverat pänningbelopp; företrädesvis (ekon.) om behållning på ett statsanslag som anslagits till visst ändamål men icke helt utnyttjats under den tid för vilken anslaget gällt; behållning på reservationsanslag. Rabenius Kam. § 532 (1825). Kongl. Maj:t må ega att till lönefyllnad åt nämnde lektor anvisa af reservationerna å omförmälda anslag ett .. belopp af 900 kronor för år. BtRiksdP 1893, I. 2: nr 38, s. 1. Nu finner man .. vid början av året 1926/27 en samlad summa av reservationer på inte mindre än 100 miljoner. Wigforss Riksbudg. 38 (1927). SFS 1932, s. 386.
c) (om förh. inom den romersk-katolska kyrkan) om den påven förbehållna rätten att tillsätta vissa prebenden o. att själv handlägga vissa fall inom botväsendet (o. därvid betinga sig viss avgift); äv. konkretare; äv. i uttr. påvlig reservation. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 342 (1835). Påvlig reservation. 2SvUppslB (1952).
2) (numera föga br.) till RESERVERA 5: förbehåll (se d. o. 4); särsk. konkretare: villkor, betingelse, undantagsvillkor. Stiernman Riksd. 1380 (1660). Wij hafwe .. uti en eller annan Stad låtit anställa Auction .. doch likwäl med särdeles förbehåll och reservation. Schmedeman Just. 1394 (1694). Någon viss clausul eller reservation. LandtmFörordn. 8 (1765). Dalin (1855). Östergren (1936).
3) inskränkning l. förbehåll (se d. o. 2) som ngn (i tal l. skrift l. i tysthet för sig själv) gör (i sitt påstående, särsk. för den händelse att det skulle visa sig i ngn mån oriktigt); äv. övergående i bet.: tvekan, försiktighet; jfr RESERVERA 5, 6, 8 b. Med reservation för (förr äv. av) ngt. 2RARP 12: 168 (1741). Almqvist AmH 1: 175 (1840: med reservation af). Inom .. (gustavianernas) krets höra vi mycket litet af han och hon. Naturligtvis gäller fortfarande vår vanliga reservation för ord på -a och för poetiska personifikationer. EHTegnér i 3SAH 6: 405 (1891). När citeringen sker utan någon som helst reservation. Höglund Branting 1: 250 (1928). — jfr MENTAL-RESERVATION. — särsk. i vissa uttr.
a) med största reservation, med alla förbehåll (för misstag o. d.); ofta övergående i bet.: med (stor l. största) tvekan. Ekhoff StClem. 160 (1912). Dessa handlingar (citeras) endast med största reservation. SvGeogrÅb. 1934, s. 125.
b) återge l. anföra o. d. ngt under all reservation l. alla reservationer, återge osv. ngt med alla förbehåll l. med största reservation. Ett egendomligt meddelande, som här återgifves under all reservation. PT 1905, nr 50 A, s. 2. Vad som sägs om Stalin kan aldrig kontrolleras, jag anför alltså saken under alla reservationer. Stiernstedt Ryskt 71 (1935).
c) taga l. upptaga ngt med (en viss) reservation, (upp)taga ngt med (ett visst) förbehåll (för misstag o. d.); vanl. övergående i bet.: (upp)taga ngt med (viss) tvekan l. med ”en nypa salt”. Ryktena .. måste upptagas med reservation. PT 1912, nr 36 A, s. 2. Dråpliga historier från revolutionen, som kanske delvis få tagas med en viss reservation. Melin AmazUrskog. 182 (1929). Det är .. synnerligen svårt att med säkerhet avgöra, om en ubåt sänkts eller ej .., och därför måste man ta meddelanden om att ubåtar sänkts med en viss reservation. SvFl. 1939, s. 211.
4) i sht polit. (muntlig l. skriftlig) invändning l. gensaga; (ofta i protokoll införd) förklaring att man icke instämmer i ett (av en majoritet fattat) beslut; (anmält) missnöje (med ett beslut), (förklaring att man hyser) avvikande mening; äv. övergående i bet.: protest; jfr RESERVERA 8 a. Blank reservation, vari endast reservantens namn anges (o. ingen motivering anföres). Positiv reservation, som innehåller ett eget yrkande (av reservanten) l. uppgift om att sådant yrkande framställts. Negativ reservation, som tar avstånd från ett av en majoritet (t. ex. i ett riksdagsutskott) framställt yrkande. Anmäla, anföra, avgiva, inlägga (sin) reservation (mot ngt). Två reservationer voro fogade till betänkandet. HH XXXII. 2: 181 (1773). Den, som i afgörandet af ett ärende deltagit, kan genast .. emot det fattade beslutet reservation afgifva. SFS 1862, nr 15, s. 7. Den, som å vägstämma deltagit i avgörandet av ärende, äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas innan stämman avslutas. Därs. 1934, s. 433. Åström FörenKunsk. 18 (1940). — särsk. jur. om invändningar mot en dom, inlämnade av en part (till högre instans), då han icke innan besvärstidens utgång hinner inlämna en (utförlig) besvärsskrift; i ssgrna RESERVATIONS-BESVÄR, -BEVIS, -SKRIFT o. -VIS.
5) förhållandet l. egenskapen att vara reserverad (se RESERVERA 9); förbehållsamhet, slutenhet, tillbakadragenhet, återhållsamhet, (förnämt) avvisande l. avvaktande hållning; äv. övergående i bet.: kyla, otillgänglighet, tillknäppthet. Tavaststjerna Inföd. 23 (1887). Det ligger i .. (Snoilskys) måttfullhet och reservation en helgd inför den egna personligheten, som inger vördnad och respekt. Levertin Gest. 260 (1903). Vi äro åter vänner, men med reservation. Engström 5Bok 59 (1910); jfr 3. (Den stora evangeliska) väckelsen .. möttes med stor reservation av den högkyrkliga Lundateologien. KyrkohÅ 1925, s. 160. Johnson DrömRosEld 346 (1949).
(4 slutet) -BESVÄR. (numera föga br.) jur. (ss. en allmän reservation mot en dom formulerat) besvär som en part anför, då han icke innan besvärstidens utgång hinner inlämna en utförlig besvärsskrift. PT 1913, nr 227 A, s. 2. 1NJA 1921, s. 406. —
(4 slutet) -BEVIS. (i Finl.) jur. av domare l. myndighet utfärdat bevis (se d. o. 3) vari bestyrkes, att laga hinder föreligger för ingivande av besvär inom utsatt tid. FFS 1894, nr 46, s. 8. Cannelin (1921). —
-FRI. utan reservation(er); särsk. till 4: varemot reservation icke inlagts. Östergren (cit. fr. 1921). —
(4) -KRAV. kam. av vederbörande uppbördsman med anledning av anmärkning (för felaktig beräkning o. d.) från riksräkenskapsvärket l. (förr) kammarrätten hos en skattskyldig framställt krav för bevarande av statens fordringsrätt i fråga om skatter o. d. Kungör. 3/12 1808, s. 3. Reservationskrafvet — genom hvilket redogöraren så att säga reserverade sig mot betalningsskyldighet — saknar .. numera praktisk betydelse. 2NF 37: 1274 (1925). —
(4) -LEDES, adv. (föga br.) i form av en reservation, reservationsvis. De avrustningsvänliga synpunkterna komma att klart anges reservationsledes. SvMorgBl.(A) 1930, nr 248, s. 3. UNT 1932, nr 11228, s. 1. —
(3) -LÖS. utan reservation(er) l. förbehåll, oreserverad. Hedenstierna Fideik. Förord 1 (1895). Redan som barn insöp jag en nästan reservationslös beundran för honom. Lundgren VintMån. 20 (1933). Det framgick dessutom av statsrådsprotokollet att endast tre statsråd reservationslöst tillstyrkt propositionen. Hellström i 3SAH LVIII. 2: 232 (1947); jfr reservation 4. —
-RÄTT, r. l. m.
1) (om romersk-katolska förh.) till 1 c; om påvens rätt att förbehålla sig besättandet av vissa ämbeten o. d. 2NF 22: 448 (1915).
2) i sht polit. till 4: rätt att avgiva l. anföra reservation mot beslut o. d. Geijer I. 7: 297 (1840). Vid byråkratisk organisation .. äger föredragande reservationsrätt mot chefens beslut. 3NF 8: 195 (1927). —
-SKRIFT.
1) (numera bl. ngn gg tillf.) till 4; om skrift (särsk. bilaga till protokoll) vari ngn reserverar sig l. protesterar mot ngt. RARP 17: 429 (1714). AdP 1800, s. 1336 (om förh. 1700).
2) (i Finl.) jur. till 4 slutet: skrift vari ngn gör invändningar mot en dom, då han icke innan besvärstidens utgång hinner inlämna en ändringsansökan. SPF 1858, s. 203. Cannelin (1921). —
(4) -TID. i sht polit. om (särskilt fastställd) tid inom vilken reservationer skola avgivas. SvRiksd. II. 11: 404 (1934). —
-VIS, adv. o. adj.
I. adv.: ss. l. i form av en reservation; särsk.
1) (numera föga br.) till 3; äv. övergående i bet.: med (en viss) reservation, med förbehåll. Hamilton MilUnd. 25 (1842). Dock måste reservationsvis anföras, att de lärde .. till flera delar begrepo honom. BL 18: 7 (1850). Ett till Norrk(öpings) T(idningar) ingått enskildt telegram från Stockholm omtalar reservationsvis ett derstädes gängse rykte. LdVBl. 1888, nr 85, s. 2. Hammar (1936).
2) till 4. På Riddarhuset streds .. om ett förslag, framställdt reservationsvis af Grefve Sandels. Liljecrona RiksdKul. 201 (1840).
3) jur. till 4 slutet. Fröjd anmälde reservationsvis missnöje intra fatalia. AB 1845, nr 262, s. 3. 1NJA 1921, s. 406.
Spalt R 1393 band 22, 1957