Publicerad 1957 Lämna synpunkter RESOLVENTEKVATION re1solvä3nt~ekvaʃω2n l. res1-, äv. -atʃ-, r.; best. -en; pl. -er. Etymologi [jfr eng. resolvent equation, fr. équation résolvante; av nylat. æqvatio resolvens, eg.: lösande ekvation (jfr EKVATION, RESOLVENT)] mat. jfr RESOLVENT. Collin AlgEqvLösn. 5 (1887). 2NF 22: 1465 (1915). Spalt R 1438 band 22, 1957 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se