| Publicerad 1957 | Lämna synpunkter |
RESURS resur4s l. rä- (resúrrs Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) (†) i sg.: ngt som är ngn till hjälp l. nytta l. är en god tillgång i l. räddar ngn ur en viss (besvärlig) situation; hjälpkälla; tillgång; tillflykt; äv. abstraktare: hjälp, nytta l. dyl.; jfr 2, 3. Wi hafwa wändt alt det yttersta på Flottans utredning, emedan densamma hade kunnat wara wår största och nästan endaste resource. AHorn (1710) hos Loenbom Stenbock 2: 274. Din Caleche är lagad … Det ångrar mig nu mycket att vi släpte din brunte … Den hade varit mig af en stor resource för min hälsa. Kellgren (SVS) 6: 267 (1790). Hade jag (dvs. A., som led av en svår ögonsjukdom) blott mina ögon! .. Icke sörjer jag förlusten af denna min enda och sista resourse egentligen för min persons skull. CJLAlmqvist (1844) i OoB 1904, s. 8. En .. gammal grindstuga, hvilken nu (då det gällde att fly undan det väntade fientliga anfallet på staden) ansågs för en god resurs. Carlén Skuggsp. 2: 6 (1865). 2NF (1915). — särsk.
a) om ekonomisk hjälp; jfr 2 a α, b. Åtskillige penninge-summor, hvilka jag upnegotierat, tils jag ifrån Sverige skulle bekomma resource. Ullman GrefvHänd. 16 (1782). MinnSvNH Bih. 1: 49 (1788).
b) om ngt som utgör en källa till glädje l. förströelse, glädjekälla l. dyl. En tillkommande hustru bör aldrig uppge en sådan resource (som musiken). Geijer Brev 184 (1814). Kotzebue Schal. 5 (1822).
c) närmande sig 3, i negerad sats l. negerat uttr., angivande att det i en viss situation icke finns ngn hjälp l. att ngn l. ngt befinner sig i ett ohjälpligt l. tröstlöst läge l. att ngn icke ser sig ngn råd o. d. Spegel Dagb. 76 (1680). De hade förr trodt Svenska sakerna utan resource. Loenbom Stenbock 4: 73 (1765). Min Bror ser min ungefärliga .. ballance af min bifogade Nota. Jag behöfde öfver 100 Rd. spec: och jag tillstår at jag nu mera icke vet ressource dertill. Leopold (SVS) II. 1: 180 (1784). (Sv.) det är ingen resurs .. (lat.) nulla spes reliqua. Lindfors (1824).
2) i pl.: tillgångar.
a) med särskild tanke på den möjlighet som tillgångar av ngt slag ge att åstadkomma l. uträtta ngt, tillgångar som möjliggöra ngt, möjligheter (se MÖJLIGHET 2 e); jfr 1, 3.
α) om materiella tillgångar (pänningar l. annan förmögenhet, förråd, naturrikedomar, utrustning av ngt slag o. d.) l. tillgång på personal o. d.; stundom liktydigt med: medel (se MEDEL, sbst. 14); i äldre ex. svårt att skilja från b. Alla resurser voro uttömda. Hans resurser äro begränsade, mycket små. Landet har väldiga resurser. Ekonomiska, pekuniära resurser. 2RARP 14: Bil. 54 (1743). Bristande materiela resurser. UrKorrCronholm 164 (1845). Finlands ekonomiska ressurser. Schybergson FinlH 1: 196 (1887). Godtemplarlokalens bristande sceniska resurser. Moberg Rosell 194 (1932). Hon kunde med små resurser klara allt, med mat och kläder åt oss barn. Järnvägsminn. 58 (1952). — jfr NATUR-, PÄNNING-, SCEN-RESURSER m. fl.
β) om tillgångar av icke materiellt slag, t. ex. andliga l. moraliska tillgångar, en persons fysiska l. intellektuella kapacitet l. själsförmögenheter. VetAH 1810, s. 107. Bristande öfning i att använda språkets resurser. PedT 1894, s. 325. Man har att uppbjuda alla sitt minnes resurser och all sin gissningsförmåga för att placera intrycken (från museibesöket) i rätt följd. Hallström Skepn. 285 (1910). Bristande intellektuella resurser. Moberg Rosell 137 (1932). — jfr KRAFT-, MAKT-, RÖST-, STÄM-RESURS(ER) m. fl.
b) (†) allmännare: (ekonomiska) tillgångar, förmögenhet; (pänning)medel; jfr a α. Inga andre resourcer vore att tillgå här hemma än de af Riksens Ständer anslagne 30 tunnor guld. HSH 23: 182 (1757). När .. Medborgare icke förmå genast inlösa sine förfallne RiksgäldsSedlar, ej heller andra inkomster och ressourcer äga. SP 1792, nr 20, s. 4. Kotzebue Schal. 13 (1822).
3) sätt varpå ngt är möjligt att göra, metod l. medel l. åtgärd som är möjlig(t) att använda l. tillgripa i en viss situation, utväg, ”väg”, chans, möjlighet o. d.; numera i sht om möjlighet l. utväg att rädda sig ur en svårighet l. att reda upp en besvärlig situation l. att livnära sig o. d., företrädesvis i sg., särsk. i uttr. en sista l. yttersta resurs, sista l. yttersta resursen; stundom svårt att skilja dels (i sg., i äldre ex.) från 1, dels (i pl.) från 2. Kellgren (SVS) 4: 25 (1779). Finance-Ministrar .., hvilkas hela förtjenst bestod uti at upfinna Resourcer, de där alla gingo ut på, at utsuga Undersåtarna. Lanærus Försök 57 (1788). Hvad steg, som här (i Finland) ock kunna tagas, står dem (dvs. de brottsliga) alltid den olyckliga ressursen öppen, att söka hos fienden en hjelp, densamma fiende sjelfmant torde räcka dem. Rosenstein 3: 319 (1788). Utlärd spelare, han spelar med en lycka, / Som ger honom resurs att lefva som han gör. Remmer Högf. 10 (1818). En resurs har jag förstås ännu, — att skrifva in mig på (fattighuset). Nordensvan Lek 155 (1887). Att han blivit hovmästare på något hotell (i Amerika), alla italienares på dekadans sista resurs. Lagergren Minn. 5: 41 (1926). De kulttjänare, som uppnått 55 år och ej ha några resurser till utkomst. KyrkohÅ 1928, s. 90; jfr 2. — särsk.
a) (†) i uttr. resurser på ngt, möjlighet(er) l. tillgång till ngt; jfr 2 a. Likväl saknar vårt Bierköping icke alla resurser på passande societet för cousine. Palmblad Nov. 4: 112 (1845, 1851).
b) (†) i uttr. det är ingen resurs att göra ngt, det finns ingen möjlighet l. fattas medel att göra ngt l. dyl.; jfr 1 c. Arméen hade intet fälthospital och var då ingen resource det att inrätta. Fersen HistSkr. 1: 99 (c. 1790).
c) (numera knappast br.) i pl., övergående i bet.: förmåga att finna utvägar, påhittighet när det gäller att finna utvägar l. dyl.; jfr 2 a β. Huru full af resourcer, den Herrn (dvs. K. XII) var, äfven under de bistraste utseenden för Des rike. HH XXXII. 1: 225 (1786). GHT 1898, nr 241, s. 1.
d) (mera tillf.) i pl., närmande sig bet.: kraft, förmåga; jfr 2 a β. Goldman måste till slut ge med sig. Han hade icke resurser att stå emot de blå ögonen. Siwertz Varuh. 278 (1926).
e) (mera tillf.) i pl., närmande sig bet.: förutsättningar. Ehuru resurserna för regn .. varit mycket stora, blev nederbörden (osv.). SDS 1943, nr 297, s. 9.
4) (†) pregnant: möjlighet att få tillbaka vad man gett ut l. få kompensation för vad som gått förlorat l. dyl. Sahlstedt (1769). Silfvermyntet .. fick en stor Fiende i myntteknen hvilka .. utgjorde 37 Mil: Dal. S:mt, som id devalvationen 1719 Reducerades til ungefärligen 1,200,000 dal. S:mt, då Coursen var upstigen til 41 mark, hvaremot ärhölts full Resource vid fredsslutet, at Coursen åter föll tilbaka til 36 mark. Zettersten AnmMynt 67 (1771). — särsk.: möjlighet l. chans att vinna tillbaka (ngt av) vad man förlorat i spel, möjlighet till revansch. Då jag vunnit af en likaså fattig usling som jag, har jag ingen ro haft förr, än jag igenom nytt spel, ny tidsspillan och ny oro, fått gifva honom resource. Nyrén Charakt. 8 (c. 1765). Cederborgh OT 1: 39 (1810).
-LÖS. särsk. till 2 a α: som är utan resurser; stundom närmande sig bet.: medellös, fattig. Det resurslösa folket. OoB 1895, s. 128. —
-RIK.
2) (tillf.) till 3: som lätt finner på råd l. utvägar, rådig, påhittig l. dyl. Den hjälpsamme, hövlige, resursrike konstapeln. Ashton-Wolfe Spind. 7 (1930).
Spalt R 1525 band 22, 1957