Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RETRAKTOR retrak3tor2, äv. 040, r. l. m.; best. -n; pl. -er ret1raktω4rer l. re1-.
Ordformer
(förr äv. -act-)
Etymologi
[jfr t. retraktor, eng. retractor, fr. rétracteur; bildat (efter lat. mönster, ss. ett nomen agentis) till lat. retrahere (se RETRAHERA)]
zool. muskel med vars hjälp ett djur drar in viss(a) kroppsdel(ar), t. ex. klorna. Dalin (1871). Sundström Huxley 66 (1874). FoFl. 1933, s. 156.

 

Spalt R 1569 band 22, 1958

Webbansvarig