Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RIGARE, r. l. m.
Etymologi
[av lt. ri(g)er, vbalsbst. till ri(g)en (se RIDNING, sbst.2); jfr t. reiher]
(†) bändsel; särsk. om bändsel med vilken två kauser l. ögon ridas ihop. (T.) Reiher. (Sv.) Surring, rigare. Röding 2: 373 (1796). (Sv.) Rigare. (Eng.) lashing. (Fr.) la aiguillette. (T.) das Bindsel. Jungberg (1873).

 

Spalt R 1777 band 22, 1958

Webbansvarig