Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RIVA ri3va2, sbst.3, äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) RYVA ry3va2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(refva 1722 (: beekrefvor). riva (-ij-) 1798 osv. rya 1748 (: näverrya). ryva 1748—1907)
Etymologi
[sv. dial. riva, ryva, ryyv, råiv, råive m. m., liten grushög, näverskäppa o. d.; sannol. av ett hrȳf-, till den avljudande stam som föreligger i bl. a. sv. dial. ruuv, f., hög (av ngt uppstaplat), nor. dial. ruva, uppstaplad hög, o. i isl. hrjúfr, skrovlig, skorvig, nor. dial. rjuv, stenig o. naken fjällrygg, samt i RUVA, sårskorpa; jfr med avs. på bet. sv. dial. skruv, näverskäppa m. m., nor. dial. skruv, topp, hög sädeskärvar; formerna med i sannol. uppkomna gm delabialisering l. ljudsubstitution på liknande sätt som i i kliva (se KLYVA, v.2), TIDELAG m. fl.]
(utom i Finl. bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) (mindre) kärl tillvärkat av ett stycke näver o. format ss. en strut l. (oftast) ss. en i hörnen med kvistar l. träpinnar hopfogad låda med kvadratisk l. rektangulär botten samt använt vid bärplockning l. ss. dryckeskärl l. för tillagning o. servering av maträtt l. för förvaring av beck o. d.; näverskäppa; stundom äv. om liknande skäppa l. ask av annat material än näver (t. ex. papp l. papper); äv. om skäppan osv. med dess innehåll. Bromann Stavs. 42 (1748). Nu på stund fick jag en rijfva bär utaf en Torparflicka. AMFranzén (1798) hos Roos FamArkiv 29. Jag vill göra mig en rifva af näfver och hemta honom vatten ur klyftan. Topelius Läsn. 4: 121 (1871). Rifvor af annat material än näfver. FinT 1904, 1: 311. Kihlman NordProf. 207 (1935). jfr: Emedan som uti samma rum intet mehr var än något af matvaror och någre beekrefvor. VRP 18/8 1722. jfr äv.: Til de kring ScholaeHuset varande trärännors upränsning, lagning och sättande i ordning, köpt 2 bekrifvor (m. m.). VGR 1781, Verif. s. 470. — jfr BÄR-, GRÖT-, MEM-, MJÖL-, NÄVER-RIVA.

 

Spalt R 2221 band 22, 1958

Webbansvarig