Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROBB, sbst.3, l. ROBBE, m. l. r.
Ordformer
(robb- i ssg 1777. robbe 1815. robben- i ssgr 1759—1815. råbb 1762)
Etymologi
[jfr dan. o. t. robbe; av lt. robb(en), rubbe l. holl. rob, robbe (jfr mnl. robbespec, sälspäck) l. fris. rob; möjl. i avljudsförh. till isl. rúfinn, strävhårig, raggig, (o. åsyftande sälarnas sträva päls l. deras morrhår); i så fall möjl. till den rot som föreligger i ROV]
(†) säl. Rothof 527 (1762). Synnerberg 2: 112 (1815).
Ssgr (†): A: ROBB-SLAGERI. (robb- 1777. robben- 1759—1771) [jfr ä. d. robbenslageri, holl. robbenslaan, robbenslag] handlingen l. värksamheten att döda l. klubba säl; äv. konkretare. GbgMag. 1759, s. 110. Valfisk-fångsten och Robbenslageriet vid .. Grönland. Kryger SvarVetASvClim. 29 (1765). Alla öfverlefvor vid transiuderier och robb-slagerier. Gadd Landtsk. 3: 189 (1777).
B [jfr lt. rubben-, holl. o. t. robben-]: ROBBEN-SKINN. sälskinn. Synnerberg 2: 112 (1815). —
-SLAGERI, se A.

 

Spalt R 2304 band 22, 1959

Webbansvarig