Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROBINIA robi4nia l. rω-, r. l. f.; best. -an; pl. -or (LoW (1911) osv.) ((†) -er Gellerstedt Glänt. 80 (1909)).
Ordformer
(-nia 1839 osv. -nja 1798, 1816)
Etymologi
[jfr t. robinie, eng. robinia; av nylat. robinia; släktet är uppkallat efter den franske trädgårdsmästaren J. Robin som i början av 1600-talet introducerade träd av detta släkte i Europa]
bot. (träd l. buske av) släktet Robinia Lin.; särsk. om den ss. prydnadsväxt odlade arten Robinia pseudacacia Lin., falsk akacia, akacieärtträd. Liljeblad Fl. 327 (1798; om släktet). Robinians stora hvita blomhängen fylla luften med aromatisk doft. Retzius Sicil. 50 (1892). I en robinia .. växer en omkring 1,7 meter hög flygrönn. FoFl. 1952, s. 176.
Ssgr: ROBINIA-, äv. ROBINIE-BARK. bark av robinia (som bl. a. användes vid garvning). Åstrand (1855). —
-TRÄ, n. trä av robinia (som bl. a. användes till snickeriarbeten). Ekenberg (o. Landin) 1 (1888). —
-TRÄD. särsk. om Robinia pseudacacia Lin., robinia. Torén Rebau o. Hochstetter 177 (1851). —
-VED. Robiniaveden är hård, glänsande och varaktig. Jönsson Gagnv. 467 (1910).

 

Spalt R 2306 band 22, 1959

Webbansvarig