ROSEIN rωs1ei4n (trestavigt) l. ros1– l. rå1s- l. rω1s-, sbst.1, n. l. r.; best. -et resp. -en.
Etymologi
[jfr t. rosein; av eng. rosein(e), sannol. bildat till lat. roseus, rosenfärgad (till rosa, se ROS, sbst.1), med tanke på ämnets rosenröda färg. — Jfr ROSEIN, sbst.2]