Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROSENKREUTZ- rω3senkröjts~
Etymologi
[av t. rosenkreutz-; den tyske lutherske teologen J. W. Andreæ (1586—1654), som genom sina skrifter gav upphov till rosenkreutzar-orden, uppgav denna stamma från en mytisk Chr. Rosenkreutz, vars namn han sannol. bildat efter sitt eget familjevapen innehållande ett rött kors mellan fyra rosor]
i ssgr, för att ange att ngn l. ngt tillhör l. står i samband med den orden vilken som sina symboler har rosen och korset (jfr ROSENKREUTZARE). —
Ssgr: ROSENKREUTZ-BRODER. [jfr t. rosenkreuzbruder, nylat. frater roseæ l. rosæ crucis] rosenkreutzare. I söndags kallade .. (prästerna i sin predikan) somliga ”rosenkreutzbröder .., kalvinister och hwisper etc.” KyrkohÅ 1916, s. 250 (i handl. fr. 1623). —
-FÖRBUND. jfr förbund 6 b. Briem Myst. 411 (1932). —
-LOGE. = rosenkreutzar-loge. Det är först på 1700-talet, som verkligt utformade rosenkreutzloger uppstått. Briem Myst. 415 (1932). —
-MYSTERIUM. = rosenkreutzar-mysterium. Briem Myst. 412 (1932). —
-ORDEN. [jfr t. rosenkreutzorden] = rosenkreutzar-orden. Briem Myst. 395 (1932). —
-SAMFUND~02, äv. ~20. jfr -förbund. Briem Myst. 402 (1932). —
-SKRIFT. skrift i vilken redogöres l. propageras för rosenkreutzarnas idéer. Briem Myst. 416 (1932). —

 

Spalt R 2515 band 22, 1959

Webbansvarig