Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROSENNOBEL rω3sen~nå2bel, äv. ROSENOBEL rω3se~nå2bel, äv. med mer l. mindre genuint eng. l. franskt uttal (råsnǻbel Schück (1854)), förr äv. ROSNOBEL, r. l. m.; best. -n; pl. -nobler (G1R 24: 197 (1554) osv.) ((†) = Wallquist EcclSaml. 1—4: 224 (1541), TbLödöse 202 (1590); -nobeler Hund E14 133 (1605), BtÅboH I. 6: 155 (1634); -noblar TbLödöse 220 (1590: rossennnobbla), Fryxell Ber. 4: 266 (1830); -nobles König LärdÖfn. 5: 273 (1747)).
Ordformer
(ros- 1670. rose- 1554 osv. rosen- 1555 osv. rosi- 1737. rosse- 1541—1634. rossen- (-sz-, -enn-) 1539—1633. -nobbell 1539—1541. -nobbla, pl. 1590. -nobbler, pl. 1555—1633. -nobel (-ell) 1556 osv. -noble 1747—1894. -nobler (-nå-), pl. 1554 osv.)
Etymologi
[jfr ä. d. rose(n)nobel (d. rosenobel), mlt. o. mnl. rosenobel (holl. rozenobel), t. rose(n)nobel; av meng. o. eng. rosenoble, av rose (se ROS, sbst.1) o. noble (se NOBEL, sbst.)]
(förr) benämning på nobel (se NOBEL, sbst.) med inpräglad bild av en ros; i sht om ett sådant engelskt mynt slaget 1465—1592. G1R 12: 195 (1539). Rosenobler, et Engelskt mynt, hålla 23 Carat 10 gr. fint. SvSaml. 3—6: 174 (1765). 3NF 14: 1057 (1931; om ä. eng. förh.). jfr: Et Barn .. griper efter et äple, och låter en Rosenobel (et Spanskt mynt) ligga. Weise 1: 65 (1769). — särsk. (tillf.) bildl., om ngt mycket dyrbart lämnat ss. betalning l. lösen för ngt. Mitt gods, som med Christi Blods Rosinoblar är köpt. Jag menar min siäl. Scherping Cober 2: 333 (1737).

 

Spalt R 2516 band 22, 1959

Webbansvarig