Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
ROSSLJUNG ros3~juŋ2, äv. ROSSLING ros3–liŋ2, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2533), r. l. m. l. f.; best. -en; förr äv. ROSTLYNG l. ROSTLYNGE, sbst.
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) växten Calluna vulgaris (Lin.) Salisb., ljung; särsk. om grovvuxen ljung. Uti yttersta nöden .. måste Husbonden fly åt skogen och plocka ljung .. eller, som the thet kalla på somliga ställen Råstlynge .. at afspisa sina hästar med. Wasenius NorrlBoskSk. 73 (1751). Ross-ling .. (dvs.) Häst-ljung. Wahlenberg FlSv. 237 (1824; från Jämtl.). Mycket grof Ljung får namn af Häst- eller Hors- eller Rossljung (äfven Rossling). Fries Ordb. 72 (c. 1870). Norrl. 7: 21 (1907).
Spalt R 2535 band 22, 1959