Publicerad 1959   Lämna synpunkter
ROYAL roja4l l. rω-, l. rω1aja4l l. rω1ajal4 l. roj4el l. med mer l. mindre franskt l. engelskt uttal, adj. o. sbst.1; ss. sbst. om person m.||ig., om sak r. l. m. l. f. (KlädkamRSthm 1672, s. 261 (i bet. II 3) osv.) ((†) n. Synnerberg 2: 26 (1815; i bet. II 7)); best. -en, äv. -n; pl. (tilf.) -er (Strindberg Brev 5: 113 (1885; i bet. II 1)) ((†) royales Ståhlsverd 59 (1755; i bet. II 6), Nisbeth (1870; i bet. II 2)).
Ordformer
(roigal 1650. rojal (-oi-, -oij-) 1628—1913. royal 1617 (: royalskepp), 1628 osv. roÿalle 1651—52. troÿal 1673 (: Taft Troÿal))
Etymologi
[jfr holl. royaal, t. o. eng. royal; av fr. royal, kunglig, av lat. regalis, kunglig (se REGAL, adj. o. sbst.4). — Jfr REAL, adj.1, ROJALISM, ROJALIST, ROYALTY, ROYAUTÉ]
I. adj.
1) (utom i ssgn ROYAL-PINGVIN numera knappast br.) kunglig; som passar l. anstår en konung; jfr REAL, adj.1 1, REGAL, adj. o. sbst.4 I 1. Swedberg Schibb. 296 (1716). Jag fann häri (dvs. i ett slott) något storartadt, kolossalt; det förekom mig nästan royalt. Almqvist JK 103 (1835). Wingård Minn. 6: 80 (1847). 2SvUppslB (1952). särsk. [jfr fr. manteau royal, kungamantel] (†) ställt efter sitt huvudord, i uttr. kappa royal, kungamantel (använd vid kröning); jfr språkprovet fr. 1665 under REGAL, adj. o. sbst.4 I 1. Kröningz Kläder .. En Kappa Royal. KlädkamRSthm 1718, s. 39. Därs. 1760, s. 94.
2) (†) som är sådan den bör vara l. som har full storlek l. styrka, fullgod, fin, förträfflig, stor; äv.: rejäl, ordentlig; jfr REAL, adj.1 2, o. REGAL, adj. o. sbst.4 I 2. Dhe nödhvändige medell i follck, ammunition och penningar .. därmedh nogot rojalt vore till att uthrätta. AOxenstierna 4: 285 (1628). Synes oss bäst wara, at man .. giorde .. een rojal afräkning medh (vissa ryttare). Gustaf II Adolf 540 (1629). AOxenstierna 1: 595 (1644). särsk. [jfr ä. eng. fort-royal, ett slags stor o. stark befästning, fr. bastion royal, stor bastion] om (be)fästning; särsk. närmande sig bet.: helt utbyggd o. befäst, stark; jfr II 6 o. REAL, adj.1 2 a. Skantzerne skole göras rojal. AOxenstierna 5: 381 (1630). En roial festning. Dens. 7: 569 (1632). Faste Bolwerk och Royale Skantzar och Wallar. Kempe Proberugn Dedik. A 6 b (1664; i bild).
II. sbst.
1) (tillf.) rojalist (se d. o. 1). Strindberg Brev 5: 113 (1885).
2) [jfr t. royal o. fr. royal(e) ss. benämningar på tyger] textil. (tyg vävt med) royalbindning; särsk. om ett slags enfärgat småfasonerat tyg (använt till klänningar m. m.); förr sannol. äv. allmännare, om olika slag av (finare) tyger; jfr REGAL, adj. o. sbst.4 II 2 d. KlädkamRSthm 1650 Fransk., s. 188. Royal väfves till damtyg vanligen med silkesvarp och silkes- eller bomullsinslag; för möbelbeklädnad tillverkas tyget af kamgarnsvarp och bomullsinslag. 2NF (1915). I ylle användes royal till klänningar och i siden till gardiner och draperier. Lindstrand Textil. 350 (1957). jfr TAFT-ROYAL. Anm. till II 2. I benämningar på tygsorter förekomma under 1600-talet de fr. uttr. de royale (skrivet de rojal) o. à la royale (skrivet ala Roÿalla, ala Roÿalle). Moaell (dvs. moaré) ala Roÿalla. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 207. 1 1/2 aln taft de rojal. BoupptSthm 1669, s. 1567, Bil. Uttr. de royale har försvenskats till d(e)rogial. jfr: Tafft Drogial .. Tafft Derogial. KlädkamRSthm 1654, s. 6.
3) (†) ett slags klädesplagg (möjl. kunglig kappa l. dyl.). Garnateur till een roÿal medh gröna och huita fassonnerade bandh effter modet. KlädkamRSthm 1672, s. 261. Hehl rijk .. Brocado medh .. isprängda blommor till een Roial. Därs. s. 364 (tillhörande konungens baldräkt).
4) (†) ett slags dans (svit med huvuddel i 3/4-takt o. bidelar i 4/4-takt). SvTMusF 1930, s. 58 (1662).
5) (†) ett slags konfektyr av mandel o. socker; jfr REAL, sbst.4 Oec. 93 (1730).
6) (†) motsv. I 2 slutet: fullständig befästning. Ståhlsverd 59 (1755).
7) [efter motsv. anv. i holl.] (†) = REGAL, adj. o. sbst.4 II 2 a. Hvitt royal. Synnerberg 2: 26 (1815; i Holland). jfr SKRIV-ROYAL.
Ssgr (i allm. till I 2): A: (II 2) ROYAL-BINDNING. [jfr t. royalbindung] textil. bindning som bildar en tvärrips där ränderna äro avbrutna o. gruppvis förskjutna uppåt l. nedåt. 2NF 23: 1053 (1915). —
-KANON. [jfr eng. cannon-royal, den största typen av kanon på 1500- o. 1600-talen] (förr) ett slags stor kanon. Wrangel SvFlBok 40 (1897). —
(I 1) -PINGVIN. [efter eng. royal penguin; fågeln har ett kronliknande band av gula fjädrar runt huvudet] zool. pingvinen Eudyptes schlegeli Finsch. 2NatLiv 768 (1931). —
-PUNSCH. [jfr t. royalpunsch] (†) ett slags punsch; möjl. om sådan bestående av brännvin smaksatt med citronskal o. pomeransskal o. blandat med en kokt lag av vatten, äggvita o. socker, vilket fått stå en tid i fat o. därefter tappats på buteljer. Vi continuerade .. (vid nyårsfirandet på ett fartyg i Gibraltar) först med Roijalpounche och sedan med några bouteiller Champagnevin. Tersmeden Mem. 2: 167 (1735). —
-SKEPP. (förr) regalskepp. Zettersten SvFlH 1522—1634 329 (cit. fr. 1617). 2NF (1915). —
-SOCKER. [jfr holl. royaalsuiker, fr. sucre royal] (†) ett slags fint toppsocker; jfr real, sbst.4, real-socker. Synnerberg (1815). —
(I 2, II 2) -TAFT. (†) ett slags finare taft; jfr regal-taft, taft-royal. KlädkamRSthm 1652 A, nr 82.
B (†): (II 2) ROYALS-VENEDISK-ATLAS. (Vinedis atlask) ett slags venetiansk atlas. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 207.

 

Spalt R 2711 band 22, 1959

Webbansvarig