Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RUBBLA, v.
Ordformer
(rubbl- 1677. rubl- 1681)
Etymologi
[avledn. av stammen i RUBBA]
(†) rubba l. ändra l. kullkasta (ngt); särsk. med avs. på testamente. Rubbla otachsammeligen sine k. modherss ytersta willia och Testament. VDAkt. 1677, nr 387. Verelius 211 (1681).

 

Spalt R 2721 band 22, 1959

Webbansvarig