Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RUCKER, r. l. m.
Etymologi
[av t. rucker, vbalsbst. till rucken, sidoform till rücken (se RYCKA)]
(†) växelvis upprepad kraftig ryckning i ridhästs bägge tyglar, använd ss. bestraffning av hästen. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 69 (1836).

 

Spalt R 2742 band 22, 1959

Webbansvarig