| Publicerad 1960 | Lämna synpunkter |
RUMRIK, adj.2
(†) skrytsam l. stolt l. äregirig l. dyl. (Aposteln Petrus) wil .., at .. (kvinnorna) icke skola wara ambitiosæ äregirige och rumrijke, låtandes sigh tyckia: Vthan giffuandes sigh til fridz medh sitt wilkor. Botvidi Brudpr. 8 (1619, 1634).
Spalt R 2945 band 23, 1960