| Publicerad 1961 | Lämna synpunkter |
RÅDSLAG rå3d~sla2g, n.; best. -et; pl. =.
1) (numera nästan bl. i religiöst spr., arkaiserande) = RÅD, sbst.3 1. Guds eviga rådslag till människornas frälsning. The weta intet Herrans tanckar, och merkia intet hans rådhslagh. Mika 4: 12 (Bib. 1541; Bib. 1917: rådslut). Den Evige och Hans rådslag. Tegnér (WB) 3: 224 (1819). Att uppresa sig mot Gud och att visa missnöje med hans rådslag. Pakkala Elsa 10 (1895). Att försöka omintetgöra gudarnas rådslag. Rääf Sugimoto BlmrNJord 83 (1934).
2) (numera bl. ngn gg, arkaiserande) = RÅD, sbst.3 13; stundom med anslutning till o. svårt att skilja från 5 l. 6; jfr 7. Så kan tu göra Ahithophels rådhslagh om intet. 2Sam. 15: 34 (Bib. 1541; Bib. 1917: råd). Mången aff räddhoga grijper til galna och dårachtiga rådslagh. Grubb 726 (1665). Thet .. är oförståndigt, at begynna stora rådslag och låta them sedan stå tilbakars med skam och wanära. Peringskiöld Hkr. 1: 201 (1697). Then, som betrodd är at veta Konungens och Rikets hemliga rådslag eller slut .., och them uppenbarar .., stånde samma straff, som om förräderi sagdt är. MB 4: 5 (Lag 1734). Berch Hush. 21 (1747). Dalin Synon. 30 (1925). — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som fatta l. besluta l. företaga l. beleva ett rådslag, fatta ett beslut l. fastställa l. göra upp en plan o. d.; komma på det rådslag att göra ngt, komma på den idén l. fatta det beslutet att göra ngt. Att man motte fulfölije thet rådslag, som vdj Örebro beleffued och beslutid bleff. G1R 15: 71 (1543). Schroderus Os. 1: 383 (1635: företagit). Såsom saken (dvs. frågan om Danmarks förändring av riksvapnet) syntes i begynnelsen behöfwa någon widare undersökning, förr än något wiszt rådslag därwid fattas kunde, så (osv.). HC11H 1: 10 (1670). At komma på det Rådslag, at försälja Kronans fasta Jorde-gods. Därs. 9: 49 (1697). Nyblom Twain 1: 115 (1873).
b) i uttr. ont l. argt rådslag, = RÅD, sbst.3 13 e; jfr 6 a. Den högste Gudh affväria all olycko .. och störte våre fiendhers ondhe rådhslag. AOxenstierna 7: 80 (1632). (Att de) afskräckas ifrån deras farliga Practiquer och til äfwentyrs förehafwande arga Rådslag, emot Hans Kongl. Maj:t och Fäderneslandet. HC11H 14: 21 (1660). Ritterberg Sall. 126 (1832). Stävja ligans onda rådslag. Östergren (1937).
3) (†) i uttr. ngra äro i rådslag att göra ngt, ngra äro (efter samråd) överens om att göra ngt; jfr RÅD, sbst.3 14. ConsAcAboP 4: 229 (1674).
4) (†) = RÅD, sbst.3 17; särsk. i uttr. taga ngt i rådslag och betänkande, taga ngt under övervägande; jfr 5, 7. Helsingius Cc 4 b (1587). Nu lende thet til them, at .. the .. wille tagha saken vthi Rådhslagh och betänkiande. Schroderus Liv. 190 (1626); jfr 5. (Natten) är .. / De djupa Rådslags Mor och alla tankars bo. Nordenflycht QT 1748—50, s. 116. Ekblad 189 (1764).
5) (numera i sht i vitter stil) överläggning, rådplägning, rådslående; äv. med särskild tanke på l. (konkretare) om sammankomster för överläggning; stundom svårt att skilja från dels (i äldre ex.) 2 o. 4, dels 6; jfr 7. Hålla, äv. ha (ett) rådslag. Rådslag om ngt. Kalla ngn l. sammankalla ngra till rådslag. Samlas till rådslag. Vthi rådslagh haffuer man act vppå hwad then wijse talar. Syr. 21: 17 (öv. 1536). Messenius Christm. 242 (c. 1616: har). At sittia i rådslagh. Grubb 625 (1665). Den Riksdagsman, som til Riksdagen och de dervid förefallande Rådslag sig i rättan tid ej inställer. RO 1810, § 20. Sist av allt kunde man tro, att det var avdelningschefer vid Sveriges största järnverk, som samlats till rådslag. De Geer Bergsl. 34 (1951). Vi var några stycken som höll ett rådslag på Pax om (utgivande av en biografisk bok). Lo-Johansson Förf. 97 (1957). — särsk.
a) i vissa numera obr. uttr., t. ex. ställa ngt i rådslag, ta upp ngt till behandling vid överläggning, överlägga om ngt; ha ngn i rådslag med sig, låta ngn deltaga i de överläggningar man har. (Vi ha) stält thetta ärendet i Rådslagh medh wårt älskelige Rijkz-Rådh. Stiernman Com. 2: 66 (1636). At .. Professores alltijdh hafua .. Pro-Cancellarium Vthi rådslagh medh sig, der Hans Ehrew(ördighe)t så teckes. UppsUnivKonsP 29/11 1641; jfr Annerstedt UUH 1: 305 (1877).
b) (numera bl. mera tillf.) om konspiratorisk överläggning med fiende o. d.; förr äv. i uttr. pläga rådslag. Rådslag med fienden. RB 8: 2 (Lag 1734). Han finns nu pläga rådslag / Med dina värsta fiender. Cygnæus 10: 158 (1851).
6) (utom i b numera föga br.) rådgivning, råd (se RÅD, sbst.3 19); jfr 2, 5, 7. Med rådh moste man örligh föra, och ther mong rådslagh äre ther är segher. SalOrdspr. 24: 6 (öv. 1536; Bib. 1703: rådgivare); jfr 5. G1R 26: 596 (1556). Wij .. önske intet heller, än att Gudh then aldra högste tecktess E. G. E:s helsosamma Consilia och Rådslagh, ännu oss länge unna och förlähna! BraheBrevväxl. II. 1: 109 (1658). Dhet är intet gott at gifwa rådh, när rådhslaget haar fahra medh sigh. Grubb 622 (1665). Lagerlöf Liljecr. 228 (1911). — särsk.
a) i vissa numera obr. uttr., t. ex. ont rådslag (jfr 2 b), dåligt råd (varigm ngn rådes att göra ngt ont l. olyckligt o. d.); moget rådslag, välbetänkt råd l. dyl. Onda rådslag råka gemeent them som them gifwa och föllia. Gustaf II Adolf 78 (c. 1620). (E. P. Ehrensteen) war som alla wet sin Konungz högra hand, / På mogna rådslag rik. Brenner Dikt. 1: 162 (1707, 1713).
b) (i fackspr., fullt br.) om ett officiellt råd l. yttrande (med råd o. förslag) som (ss. resultat av en överläggning rörande ngt) gives resp. avgives av en rådgivande myndighet l. församling (i fråga om nutida förh. särsk. av statsrådet, förr särsk. av riksrådet l. av ngt av riksdagens stånd). CivInstr. 1 (1541). Den 7 Kommo på Ridderhusedt, och vnderskrefwe Vttschottet Rådslaget. RARP 1: 147 (1631). För Rådslagen skola Stats-Rådets Ledamöter vara ansvarige. RF 1809, § 9. Riksrådens särskilda meningar, icke sammanfattade till ett gemensamt rådslag, lemnades till sekreta utskottet. Malmström Hist. 4: 239 (1874). Ahnlund AOxenstierna 122 (1940).
7) [jfr 2, 4, 5, 6] ss. beteckning för olika slag av förberedelser (av mer l. mindre teoretisk karaktär, t. ex. planering, rådgivning) för en gärning, i förb. med (ss. motsats till) ord l. uttr. som beteckna l. symbolisera praktisk värksamhet l. duglighet l. handlingskraft o. d.; numera bl. ngn gg, arkaiserande, med anslutning till 5 l. 6; jfr RÅD, sbst.3 20 a, b, c. I Rådslag visen vett, I Härfärd mannamod. Hiärne Frih. A 2 a (1743). Uti tapperhet och rådslag och befäl / För din (dvs. Gustav Vasas) förtjenst vi alla vika. Kellgren (SVS) 3: 154 (1786). Få af (G. II A:s) samtida ha såsom han i rådslag och vapen fullföljt praktiskt politiska mål. HT 1917, s. 248.
(2, 6) -RIK. (arkaiserande) fyndig när det gäller att finna på råd o. förslag. Den rådslagsrika Athene. Lagerlöf HomOd. 198 (1908). Risberg HomIl. 90 (1928). —
-VIS, n. (†) i uttr. (ut)i rådslagsvis.
1) till 5; = -vis, adv. 1. Schmedeman Just. 147 (1615). (Riddarhussekreterarens biträde lovar, att) hålla det hemligit, som innan om lychta dörar, uthi rådslagswijs, blifwer sagt och talat. RARP 4: 642 (1651). PH 6: 4259 (1756).
-VIS, adv. (†)
1) till 5, = råds-vis, adv. 1. RARP 8: 3 (1660). Jagh Matthias Törnekrantz svär vedh Gudh .. att .. i tystheet hålla, hvadh rådhslagzvijs må talas eller elliest mig förtroos. Därs. 10: 13 (1668). Arnell Stadsl. 11 (1730).
2) till 5, 6, i uttr. deltaga i ngt l. befatta sig med ngt rådslagsvis, deltaga i ngt osv. ss. medlem av ett råd l. ss. rådgivare, med rätt att yttra sin mening om det o. komma med förslag o. ge råd o. d. Annerstedt UUH Bih. 4: 45 (i handl. fr. 1751: rådslagsvis sig härmed att befatta). Ledamöterne i Directionen skulle endast rådslagsvis i öfverläggningarne och cassornes förvaltning deltagit. Calonius 5: 205 (1799).
3) till 6, = råds-vis, adv. 2. Schück VittA 6: 394 (i handl. fr. 1788). (Man har svårt att tänka sig) att en Regerings-Lag kan (annorlunda än Rådslags-vis) föreskrifva huru en efterkommande Regerings-Lag skall författas. AdP 1789, s. 585.
Spalt R 3584 band 23, 1961