Publicerad 1961 Lämna synpunkter RÄFTANDE, n. Ordformer (räfft-, refft-) Etymologi [jfr fsv. räptan, rapande, vbalsbst. till y. fsv. räpta, rapa, samt sv. dial. räfta, rapa, isl. repta, rapa; till RAPA, v.1] (†) rapning. Linc. Vuu 2 a (1640). IndSvec. K 3 b (1641, 1647). Spalt R 3749 band 23, 1961 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se