Publicerad 1961   Lämna synpunkter
RÄNGLING, r. l. f.
Etymologi
[jfr sv. dial. rängla, göra en gles inhägnad, stänga en öppning i en gärdsgård med smala stänger, till rängla, lång stång; jfr äv. sv. dial. rångling, gles inhägnad, o. rångla, lång stång; till fsv. rang (se RÄNGA)]
(†) av stänger anordnad trappa i dike, avsedd för kreatur som råkat komma ned i diket. Hof-Rätten .. (har) förklarat, att den yrkade skilnads-stängseln skulle utgöras med ett dike, hvilket .. borde .. på serskilde ställen, i mon af dikets längd, förses med så kallad rängling eller trappsteg för kreaturs uppstigande, som deri kunde inkomma. Calonius 4: 194 (1797).

 

Spalt R 3887 band 23, 1961

Webbansvarig