| Publicerad 1962 | Lämna synpunkter |
RÖRSEL, r. l. f.; best. -slen.
1) = RÖRELSE 1. TrenchierB 103 (1696). Du Himlarnes och Jordens Gud, / .. Du som åt Sphärer rörsel ger. Lenngren (SVS) 2: 389 (1797). — särsk.
a) = RÖRELSE 1 b. Warnmark Epigr. L 1 a (1688). (Bina) giorde liud med vingarne så snält, at man deras rörsel intet en gång skönja kunde. Triewald Bij 22 (1728).
b) om rörelse i det fria l. promenader l. dyl.; jfr RÖRELSE 1 f β. Ska’ wj wäl inne bli, ell’ ska’ wj gie oss uth? / Är bätter lijda sorg, när hwijlan kroppen styrker, / Änn när bå’ Rörsel, Qwal, Hwar på sitt hemwist yrker? Börk Darius 999 (1688).
c) = RÖRELSE 1 g. Binnickebands-Matken, hwilken the säga skola wara hufwudlöös och utan rörsel. Lindestolpe Matk. 16 (1714). Rydelius Sed. 11 (1731).
a) = RÖRELSE 6 a. Columbus BiblW A 1 a (1674). När alt hvad kräker, i sin Graf, / Förutan Rörsel finnes. Frese VerldslD 29 (1714, 1726). Bland stenar låg jag gömd, som död och utan rörssel. Nordenflycht QT 1748—50, s. 112. Kolmodin QvSp. 2: 119 (1750).
b) = RÖRELSE 6 c. All glans, som födas plär af stora dygders ljus, / Vi hos Minerva, i dess minsta rörsel, märka. Nordenflycht QT 1746—47, s. 40.
3) = RÖRELSE 11. En helig rörsel Carl i bröst ok leder kände: / En krafftig Anmods-drifft (dvs. åstundan) dess ådror genomrände. SColumbus Vitt. 96 (c. 1670). Kolmodin Rök. 49 (1728). Med milda blickar jag (dvs. Potifars hustru) mitt första anfall (på Josef) giorde, / Men ingen rörsel mer, än hos en klippa, sporde. Dens. QvSp. 1: 144 (1732); möjl. till 1 a.
4) = RÖRELSE 14. JBureus (1602) hos Lindroth Bureus 99. Jesus äfvenväl den sakta rörslen kände, / Och .. (frågade:) / Ho var, som på Mig tog? Kolmodin QvSp. 2: 169 (1750).
Spalt R 4558 band 23, 1962