Publicerad 1962   Lämna synpunkter
RÖS, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -ar (Forsius Phys. 244 (1611)) l. (möjl. äv. att hänföra till sg. rösa) -er (BOlavi 116 a (1578), Schenberg (1739)); l. RÖSA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (OMartini Läk. 40 (c. 1600), Block Ludwig 41 (1717)) l. -er (se ovan).
Ordformer
(rös (-öö-) 1611 (: Rösarna, pl. best.) 1828. rösa c. 1580 (: i Rösone, sg. best.)1717 (: rösorne, pl. best.). röser, pl. 15781739)
Etymologi
[fsv. rös, m.? (pl. -ar l. -ir), ljumske, rösor, f. pl.?, svullnad i lymfkärl i ljumskarna, sv. dial. rös, m. l. f., rösa, f., ljumske, underliv, sv. dial. (Finl.) rösar, pl., testikelpung, rösor, pl., mannens könsorgan; jfr nor. dial. røys, f., ljumske; möjl. sammanhörande med sv. dial. rör, f., fd. o. dan. røre, nor. dial. røyr, rør, f., isl. hrǿrar, m. pl., alla med bet.: ljumske]
(†) ljumske hos människa, ljumskveck; äv. om (l. med inbegrepp av) olika kroppsdelar i ljumsktrakten (särsk. underliv l. höft l. bakdel). Är Swlmen (dvs. svullnaden) i röserna, tå (skall man) koppa sigh på lenderna. BOlavi 116 a (1578). Rös och öfrige Lemmar på Secret ställen. VDAkt. 1716, nr 216. (Sv.) Röser, (lat.) Nates. Schenberg (1739). Sahlstedt (1773; med hänv. till Höft). (Sv.) Rösen, (t.) der Schmerbauch .. Unterleib. Heinrich (1828).

 

Spalt R 4559 band 23, 1962

Webbansvarig