Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SABIN- sabi3n~ l. SABINA- sabi3na~.
Ordformer
(sabin- 1639 (: Sabinbuska)—1927 (: sabinört). sabina- 1847 (: sabinaolja)—1861 (: Sabinabuskar))
Etymologi
[jfr t. sabiner- (i ssgn sabinerbaum, sävenbom), sabina- (i ssgn sabinaöl, sävenbomsolja), eng. o. fr. sabine, sävenbom; av lat. (herba) Sabina, sabinsk (växt), sävenbom, eg. f. sg. av Sabinus, adj. (se SABINARE). — Jfr SÄVENBOM]
i ssgr betecknande den buskartade växten Juniperus Sabina Lin. (sävenbom) l. produkt därav, sävenboms-.
Ssgr (numera knappast br.): SABIN- l. SABINA-BUSKE. (sabin- 1639. sabina- 1861) sävenbom. Schroderus Comenius 138 (1639). Bremer Brev 4: 143 (1861). —
-OLJA, r. l. f. (sabina-) [jfr t. sabinaöl, nlat. (æther)oleum Sabinæ] ur blad o. unga grenar av sävenbom utvunnen eterisk olja som förr hade medicinsk anv., sävenbomsolja. Berzelius ÅrsbVetA 1847, s. 353. —
-TRÄ. (sabin-) (†) trä av sävenbom, sävenbomsträ. Rålamb 13: 130 (1690; i hästmedicin). —
-ÖRT. (sabin-) [jfr d. sabineurt, lat. herba Sabina, nlat. herba Sabinæ] sävenbom. Kjellin (1927).

 

Spalt S 21 band 24, 1963

Webbansvarig