Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SAGAJ (sagāj Ekbohrn), r. l. m.; best. -n (Qvanten Dikt. 203 (1852, 1880)).
Ordformer
(sagaj 1852—1904. zagaj (-ay) 1795—c. 1817)
Etymologi
[av fr. sagaie, zagaie (se ASSEGAJ)]
(†) assegaj. Holmberg 2: 1054 (1795). I handen en Zagay han (dvs. Solimans page) ledigt för och lätt. JGOxenstierna 5: 286 (c. 1817). Ekbohrn (1904).

 

Spalt S 125 band 24, 1963

Webbansvarig