Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SAGITTA, r. l. f.; pl. -er (Kjellin Astr. 135 (1822)).
Etymologi
[jfr t. o. eng. sagitta; av lat. sagitta, pil; av ovisst urspr.]
(†) den del av en cirkels diameter som ligger mellan en mot diametern vinkelrätt gående korda och den mot medelpunktsvinkeln svarande cirkelbågen (o. som liksom en pil på en bågsträng delar det av kordan avdelade cirkelsegmentet i två lika stora delar). Mört Weidler 161 (1727). TByggn. 1859, s. 101.

 

Spalt S 129 band 24, 1963

Webbansvarig