Publicerad 1963   Lämna synpunkter
SALBADER, sbst.; anträffat bl. i pl. =.
Ordformer
(saal-)
Etymologi
[av ä. t. sa(a)lbader, m., dum kvickhet, plattityd, enfaldigt prat; av ovisst urspr.]
(†) i pl.: innehållslöst l. tomt prat, svammel, pladder. Luft-strek, Stor-spräkerij (dvs. skrävlande), lame Saalbader, irrige Hiern-hwärf, Däss’ äre skändlige feel; som bringa sin Herre på skammen. Stiernhielm Herc. 398 (1658, 1668).

 

Spalt S 257 band 24, 1963

Webbansvarig