Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SALMIAK sal4miak, stundom 302, förr äv. SALARMONIAK l. SALMONIAK l. SALARMIAK l. SALMIAX l. SERMIAK, r. l. m. (ApotT 1698, s. 28, osv.) ((†) n. VetAH 1747, s. 306, Lind (1749)); best. -en (ss. n. -et); pl. (†, om olika slag) -er (Wallerius Min. 188 (1747)).
trådigt kristalliniskt ämne med medicinsk o. teknisk anv., utgörande saltsyrans ammoniumsalt, ammoniumklorid (NH4Cl); äv. (numera bl. ss. senare ssgsled) i allmännare anv., om annat ammoniumsalt. TullbSthm 12/8 1557. (Tag vid behandling av sår efter sele l. sadel på häst) Salarmoniac Alun och Victril, slå uthi friskt Watn at thet med smelter, twätta skadan ther medh. IErici Colerus 2: 306 (c. 1645). Vitriolisk Salmiak. Retzius Min. 57 (1795; om svavelsyrans ammoniumsalt). Den genom sublimation erhållna rena salmiaken bildar en hvit halfgenomskinlig massa af trådigt, på vissa ställen grofkornigt brott. Almström KemTekn. 1: 700 (1844). Ända till midten af 18 årh. infördes nästan all salmiak från Egypten, där den antagligen framställdes genom torrdestillation af kamelspillning. KommentSvFarm. 343 (1903). Smith OrgKemi 291 (1938). — jfr ARSENIK-, BERG-, JÄRN-, PLATINA-, SALPETER-SALMIAK.
-BLOMMA, r. l. f. (salmiak- 1698—1857. salmiaks- 1765—1847) [jfr t. salmiakblume] (numera mindre br.) i sg. o. pl.: sublimerad salmiak; jfr blomma, sbst. 5 h. ApotT 1698, Reg. Andersson (1857). —
-ELEMENT. [jfr t. salmiakelement] (i fackspr.) galvaniskt element vari ss. elektrolyt användes salmiak (i torrbatterier uppsugen i sand, sågspån, gips o. d.) o. ss. elektroder zink o. kol. BonnierKL 4: 1033 (1924). —
-FABRIK. (salmiak- 1832 osv. salmiaks- 1797) fabrik för framställning av salmiak. Orrelius 321 (1797). —
-LAKRITS. lakrits försatt med salmiak (i handeln ofta förekommande i små, tunna, rombformade stycken). Gentz Lindgren 202 (1933). —
-MIXTUR. (salmiak- 1857 osv. salmiaks- 1907) (i sht förr) farm. lösning av salmiak i fänkålsvatten försatt med lakrits. Wetterbergh SamhKärna 2: 176 (1857). —
-PASTILL. [jfr t. salmiakpastille] pastill innehållande salmiak; jfr -tablett. Lindgren Läkem. (1902). —
-SALT, n. [jfr t. salmiaksalz] (numera bl. tillf.) om salmiak (betraktad ss. ett salt); förr äv. i uttr. flyktigt salmiaksalt, luktsalt (med lukt av ammoniak) berett gm blandning av pulveriserad salmiak o. kaustik kalk l. kaliumkarbonat. Åstrand (1855: flyktigt). —
-SKORPA. (salmiaks- 1747—1807) (numera bl. tillf.) skorpa l. skorpliknande anhopning av salmiak (förekommande i naturen). Wallerius Min. 186 (1747). Möller (1807). —
-SLAGG. [jfr t. salmiakschlacke] tekn. (vid galvanisering uppkommen) slagg innehållande salmiak. VaruhbTulltaxa 1: 109 (1931). —
-SPIRITUS. [jfr t. salmiakspiritus; ammoniak framställdes urspr. ur salmiak] (numera knappast br.) = -sprit. ApotT 1698, s. 81. Sahlin SkånFärg. 162 (1928; om förh. c. 1870). —
-SPRIT. ammoniakgas löst i vatten, ammoniak(lösning); jfr -spiritus o. ammoniak-sprit. Wikforss 2: 444 (1804). VaruhbTulltaxa 1: 129 (1931). —
-TABLETT. [jfr t. salmiaktablette] tablett innehållande salmiak; jfr -pastill. Ahlberg FarmT 272 (1899). —
-VATTEN. (salmiak- 1782 osv. salmiaks- 1748) (numera bl. tillf.) salmiak löst i vatten. Wallerius Hydrol. 49 (1748). Rinman 1: 84 (1788). —
B (numera föga br.): SALMIAKS-BEREDNING, -BLOMMA, -FABRIK, -MIXTUR, -SKORPA, -VATTEN, -VERK, se A.
Spalt S 294 band 24, 1964