Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SALSKRAKE sa3l~skra2ke l. SALSKRAK sa3l~ skra2k, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(-skrak 1877 osv. -skrake 1847 osv. -skraken, sg. best. 1834 osv.)
Etymologi
[ssg av SKRAKE resp. SKRAK o. förleden i SALKNIPA. — Jfr SADELSVÄRTA]
i sht zool. andfågeln Mergus albellus Lin. Nilsson Fauna II. 2. 2: 363 (1834). Salskraken är sällsynt öfver allt på Skandinavien. Därs. II. 2: 506 (1858). Salskraken .. 15 till 16 tum lång, med svart rygg, hvit kropp, svart- och hvitfläckiga vingar och svart spegel, som i midten och baktill har ett hvitt tvärstreck. Rebau NatH 1: 491 (1879). TurÅ 1952, s. 46.
Ssgr (i sht zool.): A: SALSKRAK-HANE l. -HANNE. FoFl. 1935, s. 69. —
-HONA. (salskrak- 1922 osv. salskrake- 1939 osv.) FoFl. 1922, s. 93. —
-UNGE. Rosenius SvFågl. 5: 180 (1939). —
-ÄGG. FoFl. 1924, s. 212.
B: SALSKRAKE-HONA, se A.

 

Spalt S 329 band 24, 1964

Webbansvarig