| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
(†)
1) rädda (ngn l. ngt); bärga (ngt), bringa (ngt) i säkerhet; bevara l. skydda (ngn l. ngt); säkra (ngt); särsk. i uttr. salvera ngn l. ngt undan l. från l. för l. ur ngt, rädda ngt undan l. från l. ur ngt l. från att förstöras l. förkomma vid ngt (t. ex. eldsvåda). Eder credit hoss Hans Hanson ähr egenom kopparens lefvereringh salveret. OxBr. 10: 269 (1622). (Om en änka) sitter vthj stoor giäldh .., då tillåtes henne .. att sällia sina Godz att Salvera sijn S: Mans gode Nampn och rychtte. RARP 3: 133 (1640). Gudh haar mig Salverat / från theras (dvs. falska vänners) falska fundh. Visb. 3: 191 (1651). Sätt och medel .. then vpkomne eldswådan att dämpa och förhindra, samt egendom vndan elden salvera. Stiernman Com. 4: 122 (1675; rubrik). Bönderna hade (vid skeppsbrottet) salverat 22 packor, som intet hafva blifvit våta. Crusenstolpe Tess. 1: 185 (i handl. fr. 1687). Alla i staden beklagade sig myket hafwa mist (gm stöld) som uthur Eeldzwådan blef Salverat och uthbars. VRP 1695, s. 161. Rägn .. slog så häfftigt in öfver alt genom de gamble förruttnade väggarne, att man säden omöjligen salvera kunde. VDAkt. 1699, nr 683. ConsAcAboP 10: 151 (1711: för). Hind(rich) Wrede (hade) salverat konungens lif med förlust af sitt eget. 2RA 1: 217 (1723). Ekbohrn (1904). jfr: Jag ”salverade animam meam” med att jag ärligt betalt ”fyndet”. Adelsköld Dagsv. 4: 54 (1901); jfr RÄDDA, v.2 1 m. — särsk.
b) med bestämning som anger den plats dit ngn l. ngt föres för att bringas i säkerhet.
α) i uttr. salvera ngn över (en flod) l. åt landet, sätta ngn i säkerhet på andra sidan om (en flod) resp. rädda ngn så att han kommer i land. Hållännarna haffua fattadt förskräkelse (då två svenska skepp bordade deras båda) och ha rändt på grunden och dät ena .. siälff stukit seig i brand och salffueradt fålket åt landet. Ekeblad Bref 2: 139 (1659; rättat efter hskr.). (Den frågan kan bl. a. komma att ställas) Om iag icke .. med dee bewekeligste böner .. H:s Maiestedt inrådde sin höga Persohn iu för iu heldre öfwer Niepern at salwera. ALewenhaupt (1718) i KKD 2: 294.
β) i uttr. salvera pengar i banko, bringa pengar i säkerhet gm att sätta in dem i en bank. Penningarnes heemlige .. förstickande, som wedh sådane tillfällen plägar skee, när dhem fremmande icke är tillåtit dem i Bancko salvera. RARP 8: 241 (1660).
c) refl. (jfr f): rädda sig l. sitt liv; sätta sig i säkerhet; särsk. i uttr. salvera sig för ngt, rädda sig undan ngt. AOxenstierna 8: 294 (1633). (Frågan) om icke dett wore högnödigt, att .. man .. ju förr ju heller låte Hannss M:tt wetta, att wij intet kunna salvera oss på någet annat sätt än att wij skrida till freden. 1BorgP 234 (1713). Wi moste salvera osz för regnet. Scherping Cober 2: 385 (1737). Mellin Nov. 2: 52 (1834, 1867). särsk.
α) i uttr. salvera sig med flykt(en), rädda sig gm flykt. Gallius Gotzigerodius B 3 a (1639). En feeg Soldat salverar sigh giärna medh flychten. Grubb 700 (1665). Stiernman Com. 3: 600 (1667: medh flycht). När .. (orrhönan) märker någon fara wara på färde, .. salverar hon sig .. med flyckten. Linné FörelDjurr. 126 (1748).
β) med bestämning som anger den plats till l. från vilken ngn beger sig för att komma i säkerhet. (Fienden hade) medh det lille folcket han qwart hadhe, salverat sigh på Magdeburg. RARP 4: 93 (1647). Leutenant Brunell hade sigh ock medh någre fåå, som intet wore nedhugne, hoos dhe Swenske Ryttare salverat. NAv. 24/1 1656, nr 1, s. 2. (En arresterad rysk) Brigadier .. har Saluerat sig utur fängzlet öfwer ett plank. KKD 6: 47 (1708). De öfrige af fienden, som ännu kommo längre undan, salverade sig uti ett på högden liggande Closter. Nordberg C12 1: 149 (1740). Kossackhären under Mazeppa hade i det närmaste salverat sig åt sina hemorter under tåget. BL 23: 40 (1857).
d) närmande sig l. övergående i bet.: (kunna) bringa (ngt) till användning l. tillvarataga (ngt). Til at salvera något af den äldsta och til en tämmelig myckenhet qwarliggiande Tiäran, .. nödgas (tjärkompaniet) at låta den brännas til Beck. Stiernman Com. 3: 715 (1668). Glaass Som woro Vppkiöpte .. Voro Een dhell .. förderfwat och sönder Gångne men så mång som kunde Salveras äro lef(ve)rta vthj Kongl Maÿtz. kiällare. HovförtärSthm 1698 A, s. 2094.
e) med avs. på lag l. förordning, närmande sig bet.: följa l. uppfylla l. icke kränka. Stiernhielm (SVS) III. 1: 252 (1666). Hr Wulfwenstierna hemstälte om icke något expedient kunde upfinnas, så at de vanlige Riksdagsceremonierne och sysslorne ej hindrades och tillika denne nya lagen om Riks-Råds-ämbetens besättjande strax vid början af Riksdagen kunde salveras. 2RARP 12: 11 (1740).
f) fria (ngn) från anklagelse; äv. refl., i uttr. salvera sig med ed, fria sig med ed. Emädan räntemästaren .. haar salverat sigh medh eedh på kämbners rätten, will (osv.). ConsAcAboP 2: 329 (1661). Gudh gifve Curio blefve i K. Hofretten salverat. Rudbeck Bref 199 (1684). jfr: Men .. mädan dess slächt och anförvandther .. vele så hålla mig för bahneman till Her Hendricks aflidande .. bönfaller .. (jag) om E. K. M:ts salveran och pardon för E. K. M:t kröningzhögtijdh, som alle andre .. vederfahren ähr. HLaurentii (1654) i FinKyrkohSP 2: 124.
2) i p. pf.: oantastad, oskadd l. dyl. 4 stycken af algieriske kaparne i sjön råkade svenske skiepp .. (ha) salverade, frie och omolesterade til deras resas fortsättjande lämnade blifvit. 2RA 3: 113 (1731).
SALVERA SIG NEDER. till 1 c β: bege sig ned (i ngt) o. därigm rädda l. skydda sig, rädda sig ned (i ngt). Armeen .. måste .. en stoor tortur af kiölden uthstå (i sitt kvarter under julen). Athskillige sökte för kiölden skull till att salwera sig neder utj kiällare gropor. KKD 3: 138 (c. 1710). —
SALVERA SIG UNDAN. till 1 c: rädda sig undan (jfr salvera, v.3 1 c). Cosakerne satte effter honom, och wille twinga honom .. (att bli tsar över Ryssland): Fördenskul förorsakades han at öpna wägen medh sin Sabel, så at månge Cosaker blefwe nedslagne, och han salverade sigh vndan långt in vthi Landet. Widekindi KrijgH 488 (1671); jfr Dens. G2A 152 (c. 1676).
Spalt S 415 band 24, 1964