| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMFÄLLD sam3~fäl2d, äv. (numera knappast br.) SAMFÄLLT ~fäl2t, p. adj.; n. o. adv. samfällt.
1) sammanlagd; förenad; samlad; icke delad; som utföres l. delas l. äges l. innehas av l. finnes hos l. har avseende på två l. flera personer l. institutioner l. företeelser o. d. (i sht alla personer osv. som tillhöra en viss grupp) gemensamt, gemensam; äv.: enig l. enhällig; utom i a numera nästan bl. med abstr. l. koll. huvudord l. i n. sg. best. i substantivisk anv.; jfr SAM- 2, 4 o. SAM-FÄLLIG 1. Med samfällda krafter. LPetri Kr. 30 (1559). Beflita sig om enighett och samfeltte rådh. AOxenstierna 7: 718 (1632). Är så knapt utrymme (på en allmänning), at en By, eller flere Gårdar, uti en plats måste få del, rödje då marken med samfäld kåstnad och arbete. PH 3: 1758 (1741). (En harv) blef vårt samfälta middagsbord. AvHauswolff (1808) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 106. Samfäld gäld. SFS 1862, nr 52, s. 4. (Den amerikanska) Urbefolkningens samfällda tal vid spanska invasionen anslås till 100 mill. 2NF 1: 809 (1903). När alla finna behag i att bäras av det samfälldas våg, så känns saknaden efter de individuella livsyttringarna allt starkare. Segerstedt Spalt. 166 (1933). Alla dessa atomers samfällda verkan. Bolin KemVerkst. 180 (1942). — särsk.
a) i sht jur. om egendom (jfr h) l. rättighet: som äges l. innehas gemensamt av två l. flera; som tillhör en samfällighet; särsk. om jord l. skog l. betesmark o. d.: icke skiftad; jfr SAM-FÄLLIG 1 a. Samfel bya mark. BtFinlH 6: 28 (1537). Samfelt skog. Murenius AV 465 (1661). Samfäldt mulbete. LandtmFörordn. 111 (1739). De praktiskt viktigaste fallen af samfälld rätt. Kallenberg CivPr. 1: 1012 (1924). 1NJA 1940, s. 19 (om väg). Därs. 1947, s. 229 (om fiske). — särsk.
α) om bo (se BO, sbst.1 5); särsk. (i fråga om äktenskap ingångna före 1921): som äges av äkta makar gemensamt. ÄB 9: 5 (Lag 1734). Personer, som lefva i samfäldt bo (särskildt äkta makar). NF 2: 768 (1877). Björling CivR 236 (1910).
β) (numera föga br.) i utvidgad anv., i uttr. samfälld i ngt, om by o. d.: som icke fått ngt skiftat, som äger ngt gemensamt (jfr 2); äv. med bestämning inledd av prep. med (jfr k), betecknande meddelägare. VetAH 1758, s. 110. Nu kan så tilbäras, at någon by eller gård .. är samfäldt med flere byar, eller hela soknen, i någon skog och utmark, då (osv.). PH 8: 345 (1766). 3 byar, något när åtskilde i skattåkren, men äljest i skog och mark samfälde. NorrlS 1—6: 55 (c. 1770).
b) om korporation l. styrelse l. domstol o. d.: (som sammanträder l. fungerar) i sin helhet; särsk. om rådhusrätt: som (vid vissa ärenden) består av samtliga lagfarna ledamöter. SFS 1849, nr 85, s. 4. Endast undantagsvis är den samfälda styrelsen (för ett aktiebolag) .. den som sköter affären. EkonS 1: 237 (1891). Hela den samfällda Skånska (student-)nationens storartade fester. LundagKron. 2: 460 (1921). Samfällda rådhusrätten (i Östersund) består av borgmästaren, rådmännen och assessorn. SFS 1942, s. 1968.
c) statsv. om val: där alla röstberättigade utgöra en enda korporation (utan uppdelning i klasser). BtRStP 1840—41, 3: nr 67, s. 3. Den moderna representationsrätten grundas .. på samfällda val och rösträtt för individerna såsom sådana. Reuterskiöld Grundlag. 444 (1925).
d) (numera bl. tillf.) om bete(sgång): varvid djur beta gemensamt (på en plats), gemensam. At nytja beteshagar til samfält bete på en gång öfweralt, är ganska onyttigt. Gadd Landtsk. 2: 146 (1775).
e) (†) i uttr. alla samfällda, om personer: alla tillsammans, menigheten. Presten tillhör såsom menniska, medborgare och christen alla samfällda; men han har en serskild krets för verksamhet, såsom församlingens lärare, ledare, vårdare. Wingård 2: 77 (1822).
f) (†) om tidsenhet, i uttr. ett samfällt år, sammanlagt ett år, ett helt år; jfr 3. (Gesällen skall) uthfästa att han .. hoos twenne mästare uthi Ett samfält åhr sin tijdh öfwer will arbeta. AGrill (1690) i Fatab. 1912, s. 88.
g) (i vitter stil, numera bl. tillf.) om person l. personlighet: som i sig upptagit drag från olika håll o. utgör en symbol för en grupp av personer l. en sammanfattning av olika personers föreställningar om ngn. Alla de enskilda medborgarnes enskilda personligheter gå upp i denna stora, samfälda personlighet (dvs. nationalhjälten) och uttrycka sig blott i och genom densamma. (Cavallin o.) Lysander 59 (1855). Med hela västerländska diktningens erfarenhet bakom sig kommer han seglande, den samfällde Odysseus. Gullberg i 3SAH LXV. 1: 18 (1955).
h) (†) i uttr. med samfällda händer, med förenade ansträngningar, med samfälld hand och egendom, med förenade ansträngningar o. gemensamma ekonomiska åtaganden (jfr a). Den samma goda Guden lärer ock nu .. röra alla Edra sinnen, så, at I med mig .. med samfälta händer biträda, fienden .. at utrota. MStenbock (1710) hos Loenbom Stenbock 2: 41. Dens. (1711) Därs. 175.
i) om yttrande l. bön l. sång l. skratt o. d.: gemensam, vari alla delta. The mongas samfelta böner i Gudz egit bönehus. Swedberg Cat. 543 (1709). Ur svenska hjertans djup en gång / En samfäld och en enkel sång, / Som går till kungen fram! CVAStrandberg 1: 38 (1844). Kamraternas samfällda skratt. Hedberg VackrTänd. 338 (1943).
j) mil. om order: som har avseende på samtliga förband tillhörande en viss enhet. Huruvida förpostorder skall vara samfälld eller meddelas efter hand genom flera enskilda order, beror af förhållandena. FälttjRegl. 1900, s. 87. TrängRegl. 1940, s. 338.
k) (†) i vissa förb. med prep. med (jfr a β, m α slutet).
α) i uttr. samfälld med sig själv, om sinne: samlad, icke splittrad. Ett sinne som råkar ut för andra slags olyckor (än olycklig kärlek), kan stå samfält med sig sielf och med alla krafter giöra motstånd. Kling Spect. Rr 4 a (1735; eng. orig.: collected within herself).
β) i uttr. samfälld med ngt, gemensam med ngt. (Värml. hade under senare medeltiden) et öde, som war samfäldt med hela Riket. Fernow Värmel. 235 (1773). Rydqvist SSL 2: 273 (1857).
γ) i uttr. samfälld med ngra, gemensam för ngra l. som överensstämmer med ngras. Detta sprutandet (av honungsdagg) är en egenskap, som med alla slag (av bladlöss) är samfäld. VetAH 1762, s. 91. Hvem nekar .. (Östersjön) många egenskaper samfälda med stoltare likar. Rydqvist Resa 2 (1838).
l) (†) i uttr. den samfällda människan, om mänskligt kollektiv. Antropologien (kan) icke hafva att sysselsätta sig endast med den enskilda människan (den mänskliga individen), utan den måste äfven omfatta den naturligen samfälda människan (folkstammen, racen och hela människoslägtet). Nyblæus Forskn. III. 1: 134 (1886).
m) ss. adv.
α) gemensamt, tillsammans; ss. en enhet, i sin helhet; stundom övergående i bet.: på en gång, på samma gång; jfr SAM-FÄLLELIG 1, SAM-FÄLLIG 1 b. JönkTb. 116 (1527). Ristning och plögning samfält är tungt arbete för dragare. VetAH 1759, s. 208. Då ett werk drifwes samfält kan utan twifwel mycket uträttas till handteringens förmån. MemorKommissStKopparbg 1786, s. 22. Desze Committerade .. wäljes af Riksens Ständer, genom Sex af hwarje Stånd dertil utsedde Electorer, som .. röste samfält och icke Ståndswis. RO 1810, § 65; jfr c. Rådhusrätten arbetar dels samfällt, dels på två avdelningar. SFS 1920, s. 216; jfr b. En fastighet, som samfäldt eges af flere. Kallenberg CivPr. 1: 1010 (1924); jfr a. Wessén i 3SAH LXIII. 1: 24 (1952). — särsk. (numera föga br.) i förb. med prep. med; dels i uttr. samfällt med ngn, jämte ngn (jfr β), dels i uttr. samfällt med ngt, dels: i förening med l. tillsammans med l. jämte ngt (jfr β), dels: i samband med ngt; jfr k o. SAM-FÄLLIG 1 b slutet. Then församblinge som är j Corintho, samfeldt medh all helghon som äro vthi heela Achaia. 2Kor. 1: 1 (NT 1526; Bib. 1917: tillika alla de heliga). Om KronoHemmanens grundräntor upphäfvas, böra de samfäldt dermed köpa sig till Skatte. Björnstjerna Beskattn. 127 (1832). Stjernfors bruk .., anlagdt år 1669, då det privilegierades samfäldt med Uddeholm. Höjer Sv. 1: 497 (1875). En bäck, som efter enslig vandring genom dalen förenar sitt öde med ån Pleistos, och samfäldt med henne finner sin graf i korinthiska viken. Rydberg Ath. 25 (1876; uppl. 1859 o. 1866: gemensamt).
β) (†) jämte; jfr α slutet. Vid liike motto lade Jacop Henrichsonn för oss i rätte ett Hans Erichsons bref i Sibbo och hans moders, sammaledis Marcus Iönsons i Hälsinge kyrkeby samfälltt hans kiäre hustrues, hustru Gertrudz. BtFinlH 4: 135 (1563).
γ) (†) i uttr. härtill samfällt, härjämte, dessutom. At predica Euangelium, är icke annat, än predica syndernas förlåtelse, .. Och at man här til samfelt predicar Bättring. LPetri KO 2 b (1561, 1571).
δ) för att beteckna enhällighet l. överensstämmande uppfattning hos personer: enhälligt, samstämmigt; förr äv. för att beteckna att ngt gäller alla föremål l. företeelser som tillhöra en viss grupp: uteslutande, enbart; jfr SAM-FÄLLELIG 1, SAM-FÄLLIG 1 b. Det anförda lärer ock tilräckeligen visa, at desse pyramider oriktigt blifvit ansedde för samfält eller merändels 8-kantige. VetAH 1772, s. 259. The Isländske Häfdateknare komma therom samfällt öfverens, att Odin och hans medfölje till oss infört thet Göthiska Tungomålet. Ihre Föret. III (1779). Atterbom Minnest. 1: 324 (1844).
2) [jfr 1 a β] jur. i pl., om ägare: som äga gemensamt. Brännö Byamän .. voro samfällde ägare till Känsön. VetAH 1818, s. 62.
a) (numera bl. tillf., arkaiserande) om tidsenheter; äv. övergående i bet.: hela (jfr 1 f); jfr SAM-FÄLLELIG 2, SAM-FÄLLIG 2 slutet, SAM-FÖLJANDE. J iiij samfelt aar. OPetri Tb. 24 (1524). Szå haffwe wij nw vdhi fiorten samfälthe dagher vpå thesse saker handlett (dvs. avhandlat dessa förhållanden). HH XIII. 1: 165 (1564). Ingen må mästare warda, uthan han .. uthij trij samfälltte åhr will hoos twenne mästare arbette och deres värkstadh förestå. SErikÅb. 1903, s. 84 (1622); jfr Ambrosiani SvSkråämb. 32 (1920). Söderwall 2: 308 (1893). jfr (†): Ij samfell 9 wecker. TbLödöse 282 (1592).
b) (†) om kapitel (se KAPITEL, sbst.1 1). Christus hade en tid en ganska herlig predikan på berget, then Mattheus beskrifwer i try samfelta longa kapitel (dvs. kapitlen 5—7). Swedberg Cat. 49 (1709).
1) abstr., om egenskapen l. förhållandet att vara samfälld l. gemensam; särsk. om förhållandet att två l. flera personer hålla samman: gemenskap, sammanhållning. Det är som patron säger, samfäldhet ger makt. Wetterbergh Penning. 607 (1847). Samfälldheten av de tusentals strävandena mot samma mål. Fogelklou Samarb. 68 (1929). Utvecklingen har från tidernas morgon pendlat mellan dessa två poler, samfälldhet och individualism. Segerstedt Spalt. 166 (1933). särsk. (tillf.) till 1 c, om förhållandet att ett val är samfällt. Svedelius Repr. 410 (1889).
2) koll.: av gemensam yrkesutövning l. gemensamma intressen o. d. sammanhållen grupp (av personer), korporation, samfällighet. Norrl. 9: 16 (1908). De enskilda individernas drag blevo tydligare (i skolklassen), det spanns trådar mellan dem som förenade dem i samfälldheter. Swensson Willén 75 (1937).
Spalt S 462 band 24, 1964