| Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMMANBINDELSE l. TILLSAMMANBINDELSE, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
(†)
A. motsv. SAMMANBINDA I: sammanbindning, hopbindning, förening, förbindelse o. d. Helsingius (1587). Ekblad 66 (1764). — särsk.
2) motsv. SAMMANBINDA I 8, = SAMMANBINDNING 7. Phrygius HimLif. 85 (1615). Then helge Ande, som är then wäsenteligha sammanbindelse och kiärleek emillan Fadrenom och Sonenom. Kalff HPedersson B 2 b (1644). Hwilken konstig sammanbindelse och ordentligt sammanhang uti all ting (i skapelsen)! Hoffmann Förnöjs. 254 (1752). Man träffar i .. (mysteriedramerna) stundom .. en lycklig sammanbindelse af det sceniska, en liflig, flytande dialog. Atterbom PoesH 4: 159 (1848). — särsk.
a) äktenskaplig l. sexuell förbindelse; jfr SAMMANBINDA I 8 a. Sammanbindelser, som skee medh Blodskam. Schroderus Os. 2: 96 (1635).
b) motsv. SAMMANBINDA I 8 e, om handlingen att hopkoppla olika handlingar l. företeelser l. tillstånd l. förhållandet att olika handlingar l. företeelser osv. äro hopkopplade l. utföras i samband med varandra resp. uppträda tillsammans. Rydén Pontoppidan 140 (1766). Vitterheten har ingen nödvändig sammanbindelse med smickret. Rosenstein 3: 113 (1787). Biberg 2: 8 (c. 1820).
3) = SAMMANBINDNING 8. HSH 24: 277 (1632). Alla sammanbindelser ock sammangadningar skulle blifva til intet. OGyllenborg Vitt. 94 (1735). — särsk. om union l. allians mellan stater. Af thenne begge Konungerijkers (dvs. Sveriges o. Polens) starcke Föreening och Sammanbindelse (under Sigismund), til inbördes roo och wälferdz vppehåldning äre (osv.). Chesnecopherus Skäl Ff 4 b (i handl. fr. 1595). (På mötet i Halmstad år 1435) stadgades, at Sammanbindelsen eller Unions-Brefwet emellan Rikena skulle förblifwa i sin fulla kraft. Lagerbring 1Hist. 4: 101 (1783).
Spalt S 594 band 24, 1964