Publicerad 1964   Lämna synpunkter
SAMMANKNYTA sam3an~kny2ta, äv. (numera bl. tillf.) TILLSAMMANKNYTA tilsam3an~, v. -er, -knöt, -knöto, -knutit, -knuten (se för övr. KNYTA, v.). vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(samman- 1525 osv. tillsamman- 1662. Se för övr. SAMMAN)
Etymologi
[fsv. saman knyta; jfr dan. o. nor. sammenknytte; av SAMMAN o. KNYTA, v.]
Anm. Se med avs. på verbets o. de olika vbalformernas bruklighet, i sht i förh. till förb. knyta samman, samt med avs. på verbets konstruktion anm. 3:o o. 4:o sp. 586 f.
1) gm knytning l. bindning sammanfoga (band l. dukar o. dyl. l. ändarna av ett band l. hörnen av en duk o. d.) l. fastgöra (olika föremål) vid varandra; bilda en sluten krets av (ett band o. d.) l. ett mer l. mindre slutet rum av (en duk o. d.) gm att knyta bandets osv. ändar resp. dukens osv. hörn vid varandra; tillsluta (en ränsel l. påse o. d.) gm att knyta om dess öppning; knyta ihop; binda samman; äv.: gm sammanfogning medelst knytning l. bindning åstadkomma l. tillverka (ngt), binda l. knyta (ngt); jfr KNYTA, v. 1, 2; äv. oeg. (i anv. motsv. KNYTA, v. 3) o. i mer l. mindre tydligt utförd bild (jfr 2, 3, 4); äv. (mera tillf., i sht i oeg. l. bildl. anv.) refl., med saksubj. Schroderus Os. 2: 735 (1635). Enär Bref-Chartorne .. til General-Påst-Contoiret insändas, böra de förut wara, efter deras dag och datum, för hwart och et Påst-Contoir särskilt sammanknutne, eller tilhopa häftade up i ena kanten. PH 3: 2445 (1747). Fru Kathrina .. undansköt halmstråna, hvaraf hon sammanknöt små kronor åt löjtnant Pehr. Carlén Rosen 464 (1842). Angeläget är att genast sammanknyta de trådar, som under warpningen brista. Ekenmark Lb. 46 (1847). Samfundsbanden / Sammanknyta sig. CVAStrandberg 1: 111 (1854); jfr 3 b. (Människorna) kunna sammanknyta men aldrig sönderrifva .. (ödets) trådar. Bolin Statsl. 1: 76 (1868). Björkman Skogssk. 171 (1868; refl., om rötter). (Han) tog staf i hand och sammanknöt sin rensel / och vände åter till sin fosterbygd. FGrafström Dikt. 134 (1875). (Den tillblandade plumpuddingsmassan) kan .. fyllas midt i en duk, som sammanknytes. Grafström Kond. 165 (1892). PT 1907, nr 109 A, s. 3.
2) i allmännare l. oeg. anv.: sammanfoga, förena o. d.; jfr 1, 3.
a) sammanbinda l. förena l. förbinda (linjer, rader, kommunikationsleder, geografiska områden, samhällen, byggnader o. d.); ofta med saksubj. betecknande förbindelseleden o. d.; äv. refl., med saksubj. OPetri Tb. 96 (1525). Efter genombrytandet af .. Holaveden .., sammanknytes slutligen Östra stambanan med den södra vid Nässjö. LbFolksk. 150 (1878). Från Afrika skiljes Europa endast genom det 13 km. .. breda Gibraltarsund, hvilket sammanknyter Atlantiska hafvet med Medelhafvets stora bäcken. NF 4: 823 (1881). Paren (som delta i dansen) taga linjevis varandra i hand och båda linjerna dansa med sex springsteg mot varandra, varvid linjernas flyglar sammanknytas till ring. Folkdans. 52 (1923). I sur vattenlösning sammanknyta sig t. ex. .. (formaldehydens) molekyler under addition av vattnets beståndsdelar till långa kedjor. Smith OrgKemi 91 (1938).
b) (†) refl., om ämne: klumpa ihop sig l. dyl. CAEhrensvärd Brev 2: 63 (1795).
c) (†) i anv. motsv. KNYTA, v. 8: hopfoga l. infoga (timmer) medelst knut (se KNUT, sbst.1 1 b β δ’); jfr SAMMAN-KNUTA. Närmast jorden ligger grundsyllorne samanknytta, goda och flata. Broman Glys. 3: 100 (c. 1730). jfr: (Man såg) tallens mogna skog, den yxor sammanknyta, / Från bergen stiga ner och sig till hus förbyta. JGOxenstierna 2: 36 (1796, 1806).
d) (†) med avs. på hand (jfr e): knyta (hand, händer); knäppa samman (händer); äv. refl., om hand: knyta sig; jfr KNYTA, v. 9. VDAkt. 1783, nr 429. I bön upplyftes sammanknutna händer / Af allt det folk, som fyllde sjö och stränder. Franzén Skald. 3: 6 (1829). Hans högra hand sammanknöt sig; mod och vrede svällde i hans bröst. Almqvist GMim. 3: 162 (1842).
e) (†) i uttr. sammanknyta sin hand med ngn, ge ngn sin hand, ingå äktenskap med ngn; jfr 3 a. (Barnen) äro .. min förra mans .., med hvilken .. jag första gången hade sammanknutit min hand. Almqvist AmH 1: 25 (1840).
f) i anv. motsv. KNYTA, v. 10: sammandraga l. pressa ihop (kroppsorgan, muskel, sena o. d.); numera nästan bl. (mera tillf.) dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Att moderkakan torde vara fastväxt .. kan misstänkas, om lifmodren kännes vara hårdt sammanknuten. Cederschiöld QvSlägtl. 2: 286 (1837). Sammanknytning .. af senorna. KFÅb. 1912, s. 93.
3) bildl. (jfr 1, 4), i fråga om en förening som icke är av fysiskt l. materiellt slag: sammanbinda, förbinda, förknippa, förena o. d.; äv. med saksubj.; äv. (mera tillf.) refl., med saksubj. Förgäfwes då måst afgrund’ trosza, / Sen jord och himmel sammanknyts. Rutström SionNSång. 41 (1778). (Det är tryckfrihetens uppgift) at sammanknyta det förflutna med framtiden. SC 1: 105 (1820). Abstrakta föreställningar, hvilka sammanknyta sig i enlighet med de s. k. associationslagarna. Rydberg Varia 69 (1890, 1894). Det är lifvet — att nederbryta / alla hinder, att sammanknyta / Alt det söndrade, alt det skilda. Forsslund Arb. 79 (1902). Lakonismen sammanknyter .. tre så olikartade dikter som (osv.). FinlSvLyr. 77 (1923). — särsk.
a) om personers l. familjers o. d. förenande gm relationer av något slag, t. ex. släktskap, äktenskap, kärlek, vänskap, intressegemenskap; äv. (numera föga br.) refl.: ingå äktenskap. Thet Hederwärda Paar, som sig här sammanknyta / Och beggie Hiertan sijn, vthi ett Hierta byta. CupVen. A 3 b (1669). De band, som våra hus i slägtskap sammanknutit. Murberg Racine Ath. 31 (1776). (Nathan Söderbloms) hänförelse och andekraft besjälade och sammanknöt snart alla de närvarande. HågkLivsintr. 14: 340 (1933).
b) om förening med politiska l. sociala l. ekonomiska l. organisatoriska band l. gm politiska osv. överenskommelser l. gm sammanslutning l. sammanslagning av olika politiska osv. enheter o. d. Flera folkslags sammanknutna här. AJourn. 1815, nr 195, s. 2. Oxenstjernas första omsorg blef att åter till ett förbund sammanknyta .. de genom Gustaf Adolfs död splittrade protestantiska staterna. Fryxell Ber. 7: 26 (1838). Att sammanknyta de litterärt intresserade .. till kotterier. Stavenow Frihetst. 175 (1898). Tamm TjänstNegus 47 (1936).
c) (numera bl. mera tillf.) om den formella sammanbindningen av språkliga element l. om sammanförandet av stoff från olika håll till en enhetlig framställning o. d. Kolmodin Rök. Föret. 5 b (1728). Frukterna af sina växt- och språk-studier sammanknöt .. (O. Celsius d.ä.) i en vidlyftig afhandling om de i bibeln omnämnda örterna. NF 3: 150 (1878). I samma mån ett folk höjer sig öfver de rent materiella .. intressena .., i samma mån kan man också vänta, att det på ett klarare sätt sammanknyter sina satser. Tegnér SprMakt 90 (1880). Wrangel Dikt. 219 (1912).
d) om förbindande l. hopkoppling l. samordning l. kombinerande av olika handlingar l. företeelser l. tillstånd l. egenskaper l. förhållanden l. ngts förbindande l. förknippande med vissa omständigheter l. förhållanden o. d. Tegnér (WB) 3: 196 (1819). Med omsorgen för Religionens bestånd sammanknöt Gustaf Adolf på det innerligaste vården om den offentliga uppfostringen. CThJärta i 2SAH 17: 199 (1836). Den gängse exklusiva sammanknytningen af gudstron med animismen. Söderblom Gudstr. 181 (1914).
e) (numera bl. tillf.) gm att förena olika element åstadkomma l. åvägabringa l. skapa (ngt). Lijka såsom en blind Knut icke kan vplösas, medh mindre han skal sönderskäras: Altså kan och then Kärleek, som ächta Folck imellan, förmedelst Echtenskapzbandet, fast förknippat och sammanknytt är .. vthi warande Lijfwet icke vplöst warda. Schroderus Albert. 2: 173 (1638). Uti försåt de (dvs. Sveriges fiender) söka nog / Att mörkrets ränkor sammanknyta. JGOxenstierna 1: 304 (1793, 1805). (Triewald) föresatte .. sig att sammanknyta ett nytt (vetenskapligt sällskap). Järta 2: 100 (1839). Ett genom slägtskap och fostbrödralag sammanknutet förbund af härförare. Atterbom Minnest. 2: 53 (1840). Den politiska enheten (i England) var efter Edreds död på väg att springa sönder genom stridigheter inom konungafamiljen, men sammanknöts å nyo och stärktes i synnerhet af den vise ärkebiskop Dunstan. NF 4: 539 (1881).
4) (numera bl. tillf.) bildl. (jfr 1, 3), i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om ngns väsen l. personlighet: ofri o. hämmad o. sluten inom sig själv, inbunden o. d. Under Olofs broderliga, på en gång stränga och ömma förmaning, löste sig småningom hennes sammanknutna väsen, och hon begynte häftigt gråta. Bremer Dal. 108 (1845). Hela personligheten (är) likasom sammanknuten i sin inåtvända smärta. Söderhjelm Upps. 35 (1905).
Ssg: (1, 2, 3) SAMMANKNYTNINGS-PUNKT. sammanbindningspunkt; utom tillf. bl. oeg. l. bildl. Wikner Lifsfr. 1: 38 (1865; bildl.). Darwin uttalar sig obestämdt och vacklande öfver hvarest sammanknytningspunkten skall sättas emellan menniskan och de s. k. catarrhina apornas grupp. Quennerstedt Agnost. 31 (1888). Magnor .. (hade) valts till sammanknytningspunkt mellan den svenska banan och den norska från Kristiania. SJ 1: 65 (1906).

 

Spalt S 678 band 24, 1964

Webbansvarig