Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMMAN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 586 f.):
(2 c, 3) -TRÅDA. (tillsamman-) [fsv. saman trodha] (†) gm trampande packa samman o. d. Dhe .. upskiära fyrkantuga tårfwor av tillsammantrödd dyngia. KKD 8: 263 (1713). —
-TRÄDA, v.2, -else (†, Lind (1749)). (samman- 1661 osv. tillsamman- 1683—1854) [jfr d. sammentræde, nor. sammentre, t. zusammentreten]
I. intr.
1) (utom i b numera knappast br.) till 1 b: komma samman, samlas o. d. Spegel ÖPar. 66 (1705). På denna dagen sammanträda de för att spisa högtidligt tillsammans. Agardh ThSkr. 1: 57 (1843, 1855). Snoilsky 4: 83 (1887). särsk.
a) (†) till 1 b α, om man o. kvinna: flytta ihop (för att leva samman, särsk. ss. äkta makar); äv. (särsk. i uttr. sammanträda i äktenskap): ingå äktenskap, gifta sig. Twänne vnge folck .. (ha) anhållit, dem måtte loff gifwas med hwar andre i Echtenskap sammanträda. VDAkt. 1661, nr 155. I pingelsheld (dvs. pingst) .. täncka dhe, i gudz nampn, sammanträda. Därs. 1685, nr 91. Därs. 1712, nr 158.
b) (fullt br.) till 1 b β: sammankomma för hållande av sammanträde; hålla möte l. sammanträde. HC11H 10: 165 (1680). Onsdagen i hwarie Wecka .. skal Consistorium .. sammanträda. FörordnRättegDomcap. 1687, § 3. Styrelsen sammanträder klockan tre. Siwertz JoDr. 299 (1928). särsk.
α) i uttr. sammanträda med ngn, komma l. träffa samman med ngn för gemensam överläggning l. hållande av sammanträde, hålla möte l. sammanträde tillsammans med ngn; förr äv. i uttr. sammanträda (med ngn) över ngt, komma samman osv. för att behandla ngt. Wij hafwa ock .. beordrat (två riksråd) att med Eder öfwer detta ährendet sammanträda. Schück VittA 2: 180 (i handl. fr. 1675). Universitetet .. begärde .., att några konsistoriales skulle ytterligare få i Stockholm sammanträda med kanslern i saken, förrän föredragningen för konungen skedde. Annerstedt UUH II. 2: 5 (1909).
β) [med anslutning delvis till 2] (†) i uttr. sammanträda i en deputation, om riksdagens stånd: bilda en deputation (se d. o. 2 b) som sammanträder (för att överlägga om l. besluta ngt). Stånden (böra) sammanträda uti en Deputation til at afgiöra detta ährendet. 2RARP I. 2: 111 (1720).
2) (†) till 2 e β, om personer l. ett kollektiv av personer: gå l. slå sig samman, sammansluta sig, förena sig; särsk. dels: slå sig samman om fullgörandet av en viss skyldighet, dels i uttr. sammanträda i kompani, slå sig samman o. bilda bolag. (Generalguvernören) befaltes .. att till sillefisketz wedh Bahuus forttsättiande sampt bringande nytta för landet såledess disponera borgerskapet uthi siö- och stapellstäder, som medel hade, att de wille sammanträda uthi compagnie och idka den näringen. Banér GenGuvBer. 52 (1668). Förr måste det minste frelsegotz hålla een häst, men Kung Gustaf den I tillät .. tre sammanträda. FörarbSvLag 1: 113 (1689). Berch Hush. 8 (1747).
3) (†) till 2 c, om föremål: förena sig. Om orden skola kunna säga något .. måste reflexionen gifva dem vissa generella bestämningar, former och flexioner, utan hvilka de sakna anlag att sammanträda i en tankeförening. SvLittFT 1838, sp. 531. Att en del ioner sammanträdt till neutrala molekyler. TT 1895, K. s. 31.
II. (†) tr., till 2 c, 3: trampa ned l. till, gm trampande packa samman; jfr samman-trampa, -tråda. Jorden fram för och bak om Liniens bröstwärn bör .. wähl med fötterna sammanträdas. Richardson Krigsv. 3: 221 (1749).
Spalt S 795 band 24, 1964