sandarak | SAOB

Publicerad 1965

SANDARAK san4darak (sàndarack Weste; Sandarāk Ekbohrn (1868)), äv. (numera föga br.) SANDRAK san4drak (sànndrack Dalin; jfr LoW (1889; angivet ss. uttalat med akut, sällan grav accent)), r. l. m. (VetAH 1771, s. 327, osv.), äv. n. (WoJ (1891), 2SvUppslB 8: 594 (1948)); best. -en, ss. n. -et; förr äv. SANDRIAK, r. l. m., l. SANDARACHA, r. l. f.

Ordformer

(sandarach 1713—1885. sandaracha (-aca) 1578—1789. sandarack 1805—1885. sandarak (-c) 1771 osv. sandarcka 1584. sandoracha 1578. sandorack 1887. sandrach 1818. sandrack 1845—1861. sandrag 1689. sandrak (-c) 1757—1921. sandriach 1815. sandriack 1805—1847. sandriak (-c) 1756—1880)

Etymologi

[jfr t. sandarak, sandarach, eng. sandarac, fr. sandaraque; av lat. sandaraca, sandaracha l. gr. σανδαράκη, σανδαράχη (båda i bet. 1); jfr äv. pers. sandaros (i bet. 1 o. 2), arab. sandarūs (i bet. 2); av omtvistat urspr.]

1) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) = REALGAR. Om thenna förskreffna Läkedomar icke hielpa til at öpna för skreffna bölderna, tå skal man leggia thet på som bijter vp och brenner öpet bölderna, som äre Aron, Serpentaria .., Arsenicum, Sandaracha, kalck. BOlavi 115 b (1578); möjl. till 2. Sandaraca, är itt rödt mineral, såsom Cinnober, något gulachtigt, och fins i metalle ådror, medh Auripigment, och hafuer suafuels lucht. Forsius Phys. 192 (1611). Rinman (1789; äv. om auripigment). (Det vid sårläkning använda) Medlet beredes af följande ingredienser: svart prustrot .., sandarak (röd svafvelarsenik), kopparslagg, bly (m. m.). Löwegren Hippokr. 2: 75 (1910).

2) (i fackspr.) harts som erhålles från sandarakcypress o. som i stelnat tillstånd har form av små (droppformiga) klumpar av (blek)gul l. gulaktig färg (förr äv. benämnt gummi sandarak), numera i sht använt vid spritlackstillverkning l. (i pulveriserat tillstånd) ss. raderpulver, i sht förr äv. i läkemedel, sandarakharts; äv. (numera nästan bl. i uttr. tysk sandarak) om enkåda. Gummj Sandarcka. TullbSthm 4/5 1584. Terpentin Fernissa. Tag til et half stop Terpentin-olja 4 lod Sandrac 3 dito Mastix och 6 dito klar Harts. HushBibl. 1757, s. 7. Sandarak eller Enkåda, utsvettar sjelfmant, serdeles i de varmare länderna, af En, Juniperus communis, och anträffas ej sällan i myrstackar. Berzelius Kemi 4: 484 (1827). Lindgren Läkem. (1902). 2SvUppslB 8: 594 (1948: tyskt sandarak).

3) (numera knappast br.) trä av sandarakcypress. Väggarne (i ett praktfullt badrum) utgjordes af hvit marmor, afvexlande med spegelglas ifrån tak till golf, infattade i de utsöktaste trädslag, såsom sandarak, mastix och lärkträd. Almqvist Pal. 30 (1838).

Ssgr (i allm. till 2; i fackspr.): A: SANDARAK-CYPRESS. [jfr t. sandarakzypresse] bot. (det i nordvästra Afrika o. sydvästra Spanien vilt växande) barrträdet Tetraclinis articulata (Vahl) Mast., varav sandarak erhålles. SvUppslB 5: 713 (1930). —

-FERNISSA, r. l. f. (sandarak- 1858 osv. sandaraks- 1845 osv.) [jfr t. sandarakfirnis, eng. sandarac varnish] (i sht förr) fernissa i vilken sandarak utgör huvudbeståndsdel (l. en av huvudbeståndsdelarna). Almström KemTekn. 2: 338 (1845). WoJ (1891). —

-GUMMI. (sandarak- 1800. sandaraks- 1887) [jfr t. sandarakgummi] (numera mindre br.) = sandarak 2. Alm(Sthm) 1800, s. 40. Balck Idr. 2: 273 (1887). —

-HARTS. [jfr t. sandarakharz] = sandarak 2. Fries SystBot. 224 (1891). —

-PULVER. (sandarak- 1866 osv. sandaraks- 1889 osv.) [jfr t. sandarakpulver] (ss. raderpulver använd) pulveriserad sandarak. Ullgren Stöckhardt 577 (1866). —

(1) -RÖD, adj. [jfr t. sandarakrot] (†) som har realgars röda färg. Cavallin 2: 644 (1871). Dens. 391 (1885).

B (numera bl. mera tillf.): SANDARAKS-FERNISSA, -GUMMI, -PULVER, se A.

Spalt S 1030 band 24, 1965

Webbansvarig