Publicerad 1965   Lämna synpunkter
SASSOLIN sas1oli4n l. sas1ω-, n. l. r.; best. -et resp. -en.
Etymologi
[jfr d. sassolin, eng. sassolin(e), fr. sassoline; av t. sassolin, tidigast använt 1800 av den tyske mineralogen D. L. G. Karsten, o. bildat till SASSO, namn på lokalitet i Toskana, där sassolin finnes; med avs. på slutstavelsen jfr sådana ord som KAOLIN, PORSLIN]
miner. i vulkaniska trakter ur vatten l. gaser uppkommen kristallisationsprodukt bestående av borsyra. Berzelius Kemi 1: 465 (1817). Lindgren Läkem. 53 (1918). —

 

Spalt S 1199 band 24, 1965

Webbansvarig